Framgångsrikt arbete med att minska antalet försöksdjur
Djurskötarna reagerade på att möss avlades fram utan att användas i forskningen. Många gånger gick mössen direkt till avlivning. Det ledde till ett helt nytt sätt att arbeta på vid Experimentell Biomedicin, EBM, på Göteborgs universitet, ett sätt som har resulterat i att antalet försöksdjur har minskat i stor omfattning.
Framavlade möss är värdefulla i forskningen
Möss som används som försöksdjur är inte vilka möss som helst. De har avlats fram för att genetiska förändringar ska uppstå, förändringar som är anpassade till just den forskning mössen används i. Det är en procedur som kostar mycket pengar.
Detta i sig innebär att när man väl har fått fram en stam med de önskvärda förändringarna vill man inte gärna göra sig av med den. Vanligtvis hålls stammen vid liv genom att nya möss avlas fram kontinuerligt, även om djuren för tillfället inte utnyttjas som försöksdjur.
Djurskötarna på EBM tyckte dock att många stammar i stort sett aldrig användes. Djurskötarna började notera vilka dessa stammar var och hur lång tid som gick mellan eventuella djurförsök.
– När jag började på EBM 2018 fick jag höra talas om detta, berättar enhetschefen Anne Edenro. Och då inledde vi ett arbete för att på ett strukturerat sätt göra någonting åt hela processen.
Det är ju inte av illvilja forskarna håller musstammarna vid liv.
– Mest handlar det kanske om att man inte har kunskap om hur man kan göra i stället, säger Anne Edenro.
Celler fryses ned och lagras
Vad är det då man numera gör på EBM i Göteborg? Jo, man arbetar aktivt med kryopreservering. Kryopreservering innebär att man tar könsceller från djuren, ägg och spermier, och fryser ner dem. I detta frysta tillstånd lagras könscellerna fram till den dag man återigen behöver möss med just de här specifika genförändringarna. Då tinas cellerna upp och levande djur kan skapas på nytt.
– På det här viset avlar man inte fram möss som går till avlivning utan att ha kommit till nytta i forskningen, förklarar Anne Edenro.
På EBM pågår numera en ständig dialog mellan forskare och djurskötare. Märker djurskötarna att det har gått åtta månader utan att djur ur en viss stam har använts som försöksdjur bokas ett möte in med den eller de forskare som vill hålla den här stammen vid liv. Ibland kanske djuren behövs bara någon månad senare. Då händer ingenting. Men går det mer än ett år innan en musstam används i forskningssyfte så är det kryopreservering som gäller.
Detta är kryopreservering
Kryopreservering är en process där vävnader, celler, med mera, kyls ned till mycket låga temperaturer för att sedan tinas upp vid användning. Det är samma teknik som används vid behandling av många ofrivilligt barnlösa när ägg och/eller spermier fryses ned i väntan på befruktning (IVF-behandling).
Inneburit stora besparingar
Avel för underhåll av musstammar i mer än ett år har minskat med 80 procent på EBM. Det innebär stora ekonomiska besparingar eftersom det är dyrt att ha många djur. Men Anne Edenro understryker att det också är innebär en stor emotionell vinst för djurskötarna som dagligen arbetar nära djuren och gör allt för att de ska ha det så bra som möjligt.
Arbetet för att minska antalet försöksdjur fortsätter
– Jag hoppas att andra tar efter vårt sätt att arbeta. Inte bara hoppas förresten, jag förväntar mig det. Jag tänker också att vi måste involvera djurleverantörerna. I dag har alla leverantörer en stor produktion av försöksdjur. Att det är så beror förstås på att forskare förväntar sig kunna köpa in de djur de vill ha när de behöver dem. Om kryopreservering och planering används i ännu större omfattning behövs inte en lika stor produktion av djur. Vi uppmanar alla forskare vid EBM att använda sig av kryopreservering.
https://djurforsok.info/1826.html
Om EMB
EMB är en förkortning för Experimentell biomedicin som är en del av Göteborgs universitet.
De allra flesta forskningsstudier som utförs på EBM görs på möss och råttor. Det finns i dag en tydligt uttalad målsättning att minska antalet försöksdjur i så stor utsträckning som möjligt.
