Kemikalier testas allt oftare utan djurförsök

Inom forskningsområdet toxikologi testar man om kemikalier är skadliga för människor eller för miljön. För att kunna jämföra med resultat från tidigare forskning görs sådana tester fortfarande ofta med djurförsök, men idag går utvecklingen snabbt framåt mot andra sätt. 3R är den viktiga principen för att ta fram metoder som ersätter, förbättrar och minskar antalet djurförsök.

Elin Törnqvist är forskare och veterinär med lång erfarenhet av 3R.
– Det finns ett stort politiskt tryck på att utveckla metoder enligt 3R, säger hon pch fortsätter:

Jag tror att vi i framtiden kan sluta med djurförsök för att testa om ett ämne är giftigt.

Utveckling av alternativa metoder

Alternativa metoder kan ofta användas för att testa hur giftigt ett ämne är och när det ändå krävs djurförsök är det viktigt att de blir så skonsamma som möjligt. Inte bara för djurens skull utan också för att djurförsök kostar och det är heller inte alltid det bästa sättet att förutsäga hur skadligt ett nytt ämne är.

Elin Törnqvist:

De senaste tio åren har det skett en explosionsartad utveckling av nya mätmetoder. De skulle kunna ersätta djurförsök när man är säker på att de fungerar lika bra

Man kan förutsäga många egenskaper hos ett nytt ämne genom att testa det i ett provrör eller i datorn. Som att låta ämnet skölja över ett litet chip som kan känna igen molekylära strukturer hos ämnet och sedan med ett databaskopplat program jämföra molekylstrukturen med kända farliga ämnen.

Till exempel har det visat sig att de ämnen som ersatt freon i sprayflaskor har liknande struktur som freon och därför är skadliga för ozonlagret på samma sätt. Ett annat exempel är att testa om ämnet binder DNA, det är då hög risk för att det kan ge förändringar i DNA och därmed cancer.

Viktigt att de djurförsök som krävs är skonsamma

Alternativa metoder kan ofta användas för att testa hur giftigt ett ämne är och när det ändå krävs djurförsök är det viktigt att de blir så skonsamma som möjligt. Inte bara för djurens skull utan också för att djurförsök kostar och det är heller inte alltid det bästa sättet att förutsäga hur skadligt ett nytt ämne är.

Några alternativa metoder:

• Se på kemikaliers molekylstruktur och jämföra den med kända kemikalier för att förutsäga hur giftig den är och på vilket sätt.
• Låta cellodlingar bada i en kemikalie och se på vilka ämnen cellerna producerar. Ett ämne kan till exempel vara typiskt för när en kemikalie är skadlig för lungan.
• Konstgjorda organ kan odlas fram, även av människoceller.
• Skapa dataprogram som kan sortera och analysera stora mängder av data som redan finns om olika ämnens giftighet.
• Ta prover från människor som utsatts för gifter av misstag.

Målet är att ersätta djurförsöken

Elin Törnqvist ser ljust på framtiden med 3R-utveckling. Hon menar att djurskyddsrörelser och forskare jobbar mot samma mål på ett annat sätt än tidigare.

– Alla känner att vi tjänar på att förbättra och ersätta djurförsöken, det är bättre för djuren och det tycker vi alla är bra.

I de flesta länder går det framåt, men långsamt, med att börja använda nya djurfria metoder. Det tar tid att uppdatera olika myndigheters riktlinjer för hur tester ska göras. Och även när det är gjort tar det tid för forskare och laboratorier att ändra sitt arbetssätt eftersom jämförande försök historiskt sett gjorts på djur och detta utgör vår kunskapsbas idag.

Lätt att följa helt förlopp

Det är också svårt att ersätta djurförsök helt. I ett djur kan man se ett helt händelseförlopp i en och samma kropp. Man ser hur ämnet tas upp i kroppen, påverkar kroppen och sen utsöndras. Efter djurförsöket kan man obducera djuret och se vad som hänt i kroppen. Men djurförsök är inte alltid det bästa sättet att testa hur skadligt ett ämne är.

Elin pekar på att en studie visat att omkring 30 procent av biverkningar som ses med ett nytt läkemedel inte fångats upp i djurförsök. Man kan då komplettera med att testa på mänskliga celler i cellodlingar. Cellodlingar är inte detsamma som en hel kropp, men har fördelen av att vara helt mänskliga. Man kan också odla olika typer av celler och vävnader, som till exempel nervceller eller lungvävnad.

Lagen kräver försök med djur

Det finns olika anledningar till att göra djurförsök inom toxikologin. I vissa fall finns det ännu inte några nya djurfria metoder som är lika informativa och säkra som traditionella djurtester. I andra fall går det trögt att ersätta djurförsök som standardtest eftersom nya metoder måste testas och visa sig vara minst lika bra eller bättre än djurtester.

Enligt de lagar som nu finns för nya läkemedel är det krav på djurförsök för att det ska godkännas. Tanken med kravet är att man ska kunna fånga upp oförutsägbara effekter av ett nytt läkemedel. Djurförsöken utförs genom att djuren får den medicin som människor eller djur sedan ska använda mot en sjukdom. Till exempel kan en råtta få andas in ett nytt astmaläkemedel eller en kanin få äta en medicin mot magsår medan man studerar djuret och tar prover.

• Läkemedel måste testas i djurförsök innan det testas på människor för att fånga upp oförutsägbara effekter. Neurosedynskandalen på 60-talet, då fosterskador inte upptäcktes i råtta, men senare i kanin, bidrog till hårdare lagstiftning och numera krävs djurförsök i två djurarter. Säkerhetsutvärdering av läkemedel regleras i flera olika lagar. I Sverige ansvarar Läkemedelsverket för godkännande av nya läkemedel.
• Kemikalier som produceras och importeras i mindre än ett ton per företag och år behöver inte registreras alls enligt Reach, EU:s förordning om kemikaliekontroll. Om det är över ett ton behövs registrering och där ingår krav på djurförsök, men enligt Reach ska det undvikas om möjligt. Ju mer som importeras och produceras, desto högre är kraven på tester.
• Sedan 2013 är det inte tillåtet att testa kosmetika (smink, schampo mm) med djurförsök inom EU.