Kalla fiskar klarar kortvarig värmebölja

Gruppen isfiskar saknar röda blodceller och det syretransporterande proteinet hemoglobin. För att kompensera för detta har de ett stort hjärta och något större blodkärl. De har också hög hjärtminutvolym vilket innebär att deras hjärtan kan pumpa ut stora mängder blod som försörjer kroppen med syre.

– Fiskar har samma kroppstemperatur som det omgivande vattnet. Om vattnet blir varmare ökar även kroppstemperaturen och de behöver då mer syre för att klara kroppens funktioner. Klarar de en uppvärmning eller ligger de redan på gränsen för vad deras hjärtan maximalt kan hantera? frågade sig Michael Axelsson, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Fiskar opererades

Han deltog i en internationell expedition till Antarktis för att besvara den frågan med hjälp av djurförsök. I försöket användes ett 20-tal isfiskar som fångades med trål eller med fällor på havsbotten. Fiskarna togs in i ett operationsrum som höll en temperatur på två plusgrader. Där sövdes fiskarna ner och katetrar och instrument för att mäta blodtryck och blodflöden opererades in.

När fiskarna hade återhämtat sig efter operationen kunde forskarna följa syreförbrukning, blodtryck, hjärtfrekvens och hjärtminutvolym hos djuren när temperaturen i akvariet ökade från runt 0 till 8 plusgrader. Efter försöken avlivades fisken och en rad vävnadsprover togs för analys.

Efterlikna global uppvärmning

– Egentligen efterliknar inte det här den långsiktiga globala uppvärmningen där arten hinner anpassa sig gradvis till nya temperaturer. Men samtidigt med den långsamma ökningen i medeltemperatur ser vi redan mer av extremperioder, som värmeböljor. Om en individ eller art inte kan överleva en kort intensiv värmeperiod finns det ju ingen chans för arten att anpassa sig till andra temperaturer. Resultaten visar att isfiskarna inte hade något problem med att överleva i upp till 8 grader och att deras hjärtkärlsystem klarar den högre temperaturen.

Tillstånd i landet man arbetar i

Forskningsstationen på Antarktis drivs av USA och Michael Axelsson hade därför etiska tillstånd från USA för att göra djurförsöken. Svensk lagstiftning gäller till svenska gränsen och om man ska göra djurförsök utomlands kan man inte söka om tillstånd för det i Sverige.

– Det här var åttonde gången jag var på Antarktis på expedition. Målet med forskningen är att förstå den grundläggande fysiologin hos fiskarna, men på senare år har det också blivit viktigare att använda forskningen för att studera de klimatförändringar som sker. Jag räknar med att resultaten blir bitar i pusslet om hur djur påverkas av global uppvärmning och att de används för politiska beslut kring klimatmål.