I levandefällorna ska djuren överleva
Det finns fällor som fångar djur levande, till skillnad från slagfällor som dödar. Levandefällorna omgärdas av en rad olika regler för att djurens lidande ska vara så minimalt som möjligt. Alla typer av fällor måste godkännas innan de får användas i forskning.
På SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar man med levande djur.
– Vi vill inte ha ihjäl dem i vår forskning, säger Petter Kjellander, professor vid institutionen för ekologi. Vi vill ju kunna släppa ut djuren så friska och glada som möjligt efter det att vi har satt på dem sändare och tagit prover, och så vidare.
Just för att SLU är så bra på att fånga djur levande gav Naturvårdsverket SLU i uppdrag att testa och utvärdera det man kallar djurvälfärden när det gäller levandefällor som är tillåtna för jakt. Tidigare gjorde Naturvårdsverket självt sådana här tester, men så skrevs lagstiftningen om. Kraven blev högre samtidigt som Naturvårdsverket avvecklade den egna fältverksamheten.
Det finns många olika typer av levandefällor och de ser olika ut för olika djur.
Petter Kjellander:
Djurarter beter sig väldigt olika. En fälla som har täckta väggar kan kännas trygg för en art men vara obehaglig för en annan. En stängd fälla är till exempel väldigt jobbig för en ensam kanin. Den vill kunna se kompisarna utanför.
Särskilda regler
Det finns en mängd olika tillverkare som säljer levandefällor. Tveklöst störst är marknaden när det gäller fällor som riktar in sig på råttor och möss.
Alla nya fällor måste testas utifrån särskilda regler. Det finns många uppfinnare och en del har idéer som inte är helt genomtänkta. En musfälla vi testade var till exempel för liten, så musens svans klämdes när luckan slog igen. Så får det inte vara, säger Petter Kjellander.
Det finns också regler för hur ofta levandefällor för möss måste tittas till.
– Möss kan dö av magsår och stress på kort tid, därför får det inte gå mer än fem timmar innan sådana fällor vittjas. Har man möjlighet tycker jag egentligen att man borde kontrollera fällorna oftare än så. En mus kanske ska släppas ut efter tre timmar om den ska ha en ordentlig chans att klara sig.
När det gäller ren och skär jakt så är levandefällor inte ovanliga, men enligt Petter Kjellander är det ändå en jaktform som är på nedgång.
– Den här typen av fällor var vanligare förr när jägarna fick betalt för olika djurs skinn.
Om man bortser från fångst av möss och råttor (som i lagens mening också är jakt) är det idag troligen mest mink som fångas i levandefällor avsedda för jakt. Minken går hårt åt häckande fåglar i skärgården och räknas därför som ett skadedjur.
– Ibland kryper en utter in i fällan istället. Uttern är ett skyddat djur som man vill kunna släppa ut igen, utan skador, förklarar Petter Kjellander.
Även om användningen av levandefällor i jaktsyfte minskar i stort så finns det ett djur som i dag oftare fångas i sådana fällor än tidigare, och det är vildsvinet. Kultingar lockas till fällorna som jägarna sedan vittjar. Därefter avlivas djuren.
Levandefälla är det mer vardagliga namnet på det som egentligen heter ”fälla för levandefångst”. Så här står det på Naturvårdsverkets hemsida: ”Avgörande för godkännande är att djuren inte riskeras att utsättas för onödigt lidande, att redskapen är säkra för människor och husdjur samt att de enbart fångar de arter som fångstredskapet är avsett för.”
Långtifrån alla fällor godkänns
Många tillverkare ansöker om att få sina levandefällor godkända.
– Men av de ansökningar vi hittills gått igenom är det bara en handfull vi har rekommenderat för godkännande, berättar Petter Kjellander.
Djuren får inte dö i levandefällorna, varken av stress eller av byglar eller luckor som slår till och skadar. Djuren ska överleva. De ska kunna släppas ut oskadda. Och det är till och med reglerat var de ska släppas ut, nämligen i anslutning till den plats där de fångats.
När SLU testat en fälla skrivs en rapport som skickas till Naturvårdsverket. Därefter är det Naturvårdsverket och Jordbruksverket som, utifrån rapporten, gör en gemensam bedömning som avgör om fällan får användas eller inte.
– Det finns dock gamla typer av fällor, godkända före lagändringen, som fortfarande är i bruk, och det tycker jag är problematiskt, för en del av dem skulle aldrig ha godkänts i dag, säger Petter Kjellander.
https://djurforsok.info/794.html
Fakta om projektet
Nya levandefällor som ansöker om att bli godkända poängsätts efter ett visst system. För få poäng leder till att de underkänns. Bland annat filmas djur som tar sig in i fällorna för att man vill se hur de beter sig.
