Logotyp Curie
Laboratorium med fisk

Bethanie Carney Almroth på laboratoriet. Foto Johan Winborg, Göteborgs universitet.

En gräns för mängden plast i miljön

Det finns tiotusentals främmande kemiska ämnen i vår miljö, bland annat plaster. De flesta av dem är inte farliga i små mängder, men det behövs mer kunskap om hur stora koncentrationer vår miljö kan hantera utan att det blir problem. Forskaren Bethanie Carney Almroth använder djurförsök för att hitta gränsvärden för plastmaterial, med fokus på mikroplaster.

– Samhället har alltid arbetat väldigt reaktivt när det gäller kemikalier i miljön. Vi har sett att ett ämne är farligt och förbjudit användning. Sedan har vi börjat använda något annat tills vi upptäcker att det är skadligt och då förbjuds det också. Det var först i och med EU:s kemikalielagstiftning REACH som vi började testa kemikalier innan vi släpper ut dem i naturen. Men problemet med REACH är att den enbart kräver tester av en kemikalie i taget, säger Bethanie Carney Almroth, forskare i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.

Hon arbetar med plaster som är material som består av många olika ämnen. I djurhuset håller hon fisk som får simma i vatten som innehåller plastmaterial, i några dagar eller flera månader. Fisken avlivas sedan och Bethanie Carney Almroth analyserar allt från genuttryck till enzymaktivitet i många olika vävnader och blod. Resultaten kan ge information om till exempel tumörutveckling eller immunpåverkan.

Val med 29 kilo plast i magen

– Vi vet att det finns mycket plast i miljön. 2018 var det till exempel en val som strandade med 29 kilo plast i magen. Flera hundra djurarter äter plast, det vet vi också. Men vi vet inte på vilket sätt plasten eller kemikalierna påverkar djur, och vi vet inte hur mycket plast de klarar av innan det blir skadligt. I min forskning vill jag öka förståelse för effekter och hitta gränsvärden för mängden plast i hav och sjöar. Dessa gränsvärden ska användas som markörer för god miljö och hälsa.

Hur mycket plast tål miljön?

Zebrafisken är ett bra modelldjur när hon ska studera med vilka mekanismer som plasten påverkar levande varelser. Men arter som finns vilt i svenska vatten är ofta mer relevanta för att förstå vår egen miljö. Spigg är en fisk som trivs både i salt, sött och bräckt vatten och därför kan ge mycket värdefull information.

– Djurförsök behövs, jag ser inget annat sätt att hantera de här miljöfrågorna. Vi behöver absolut diskutera människans konsumtion av plast, men plaster är viktiga i så många branscher. Det går inte att förbjuda alla plastmaterial. Istället måste vi studera var gränserna går för hur mycket plast miljön tål. Djurförsök är vår möjlighet att göra det.

https://djurforsok.info/800.html

Storspigg

Storspigg är en av de fiskarter som används i forskningssammanhang och som lever vilt i Sverige i både söt- och saltvatten. Den är tålig och utför bland annat sitt parningsbeteende på samma sätt i ett akvarium som i vattendrag i naturen. Det gör att den passar som modelldjur.