Logotyp Curie

Modell för MS och artrit

En bra sjukdomsmodell ska vara så lik den mänskliga sjukdomen som möjligt. Det menar Rikard Holmdahl som själv har tagit fram flera modeller.

Modellen nu standard vid studier av MS på råttor

Den vanligaste modellen för forskning om multipel skleros, MS, innebär att ryggmärgsproteiner blandas med tuberkelbakterier och mineralolja och sprutas in i tassarna på råttor eller möss. Det sätter igång immunförsvaret och gör djuren sjuka. Men Rikard Holmdahl, professor i medicinsk inflammationsforskning vid Karolinska Institutet, menar att den här modellen är problematisk. Djuren får nämligen inte bara MS utan även en sjukdom som liknar människans ledgångsreumatism, artrit.

Det är dåligt för djuren eftersom de blir så sjuka. Det blir dessutom dålig forskning. För att få bra resultat måste modellen likna människans sjukdom så mycket som möjligt. Om vi ska studera MS vill vi inte att djuren ska ha symptom på artrit och om vi ska studera artrit får inte djuren samtidigt ha MS.

För att komma ifrån detta har han och hans kolleger därför tagit fram nya modeller både för MS och artrit. Med den nya metoden för att framkalla MS sprutar forskaren olja och proteiner i rygghuden istället för i en tass och någon tillsats av tuberkelbakterier behövs ofta inte. Då slipper djuren artrit.

– Idag har den här modellen blivit standard för MS på råtta.

Bättre för djuren

Adjuvansmodellen är en modell för artrit. I den används en mix av mineralolja och tuberkelbakterier, dock utan ryggmärgsprotein. För att få fram en ny modell för artrit undersökte Rikard Holmdahl ett stort antal oljor. Han såg att en viss olja, pristanolja, fungerade bättre än den som användes i adjuvansmodellen.

En fördel med den nya artritmodellen är att djuren får en kronisk sjukdom som enbart drabbar lederna och som liknar reumatoid artrit. Adjuvansmodellen, däremot, framkallar en svår akut variant av artrit som drabbar hela kroppen och som inte är så lik den mänskliga sjukdomen.

– Ur djurskyddssynpunkt har vi gjort ett stort bidrag eftersom adjuvansmodellen länge har varit den vanligaste modellen för artrit. Nu försöker vi få världen att använda vår modell istället.

Rikard Holmdahl fortsätter:

– En kronisk sjukdom ger dem i och för sig samma lidande som människor får av artrit, men djurförsöken ger oss mycket mer användbar information på det sättet. Hos människor är det ju den kroniska fasen vi ser och det är den vi måste studera för att hitta lösningen på sjukdomen.

https://djurforsok.info/828.html

Det finns djurmodeller för de flesta vanliga sjukdomssymtom, till exempel för metabola sjukdomar och inflammations­sjukdomar.