Återskapa nervceller
Att genomföra forskningsförsök på djur är knappast något unikt. Men att göra det på små groddjur med förmågan att återskapa kroppsdelar har visat sig leda till unika forskningsresultat.
Daniel Berg håller på att byta vatten åt en handfull rödprickiga vattensalamandrar. Det bullrar från akvarierna som fyller det lilla rummets väggar och förberedelserna för ett experiment är i full gång. Förutom vattenbytet ska Daniel Berg även injicera ämnet BrdU i de 15 groddjuren som är uppdelade i fyra olika akvarier.
– Ämnet är en så kallad nukleotidanalog och kommer att lagras in i salamandrarnas stamceller och användas för att analysera vilka av dessa som delar sig. På så sätt kan vi se hur snabbt hjärnan producerar nya celler och även följa dessa, säger Daniel Berg, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Återskapar nervceller
Arbetet ingår i ett forskningsprojekt som började för några år sedan där man undersöker återskapandet av nervceller i salamandrarnas hjärnor. Forskningsledare är András Simon, docent vid samma institution. Det är också hans förtjänst att man valt detta försöksdjur.
– Jag introducerade salamandern som försöksdjur för regenerationsstudier i Sverige och vi är i dag ensamma i världen med vårt sätt att studera hjärnans regenerationskapacitet, säger András Simon.
Regeneration är salamanderns utmärkande bidrag till vetenskapen och innebär att djuret kan återskapa många vävnadstyper – till och med hela kroppsdelar. Denna unika förmåga har människan vetat om i ett par hundra år, men det har varit svårt att undersöka de molekylära och cellulära mekanismer som ligger bakom fenomenet.
Salamander botar hjärnskada
Detta är András Simons forskargrupp på väg att ändra på. De har genom att injicera ett ämne som slår ut vissa celler i salamandern kunnat framkalla ett Parkinson-likt tillstånd hos djuren. En månad senare har salamandern botat denna skapade hjärnskada.
– Det går inte att se skillnad varken på vävnaden eller på djurens beteenden, återbildningen av nervceller är fullständig. Salamandern är ett mycket intressant djur och i vissa avseenden enklare att arbeta med än exempelvis möss, säger András Simon.
Unikt med forskning på salamander
Trots sin ringa storlek på cirka åtta centimeter inklusive stjärt kan vattensalamandrarna visa upp individuella personlighetsdrag.
– Jag har sett att någon älskar att klättra upp på akvarieglaset mer än andra och sedan finns det en som gömmer sig hela tiden, säger Daniel Berg medan han försiktigt flyttar ett akvarium in i ett tyst närliggande rum där ljuset är bättre.
Daniel Bergs arbetsuppgifter varierar från vecka till vecka. Just nu är det mycket att läsa, men vissa dagar sitter han bara och samlar vävnadssnitt från morgon till eftermiddag – ett pilligt arbete som måste få ta tid.
– Vi använder den senaste tekniken och all kunskap som finns om stamceller, men eftersom få andra forskar på salamandrars hjärnor lär vi oss det mesta från grunden. Arbetet blir väldigt fritt, säger Daniel Berg.
Kommunikation mellan celler
András Simon önskar att han får hålla på i minst tio år till.
– Det mest spännande just nu är att vi har upptäckt en mekanism för hur nervceller och stamceller i djurens hjärnor kommunicerar med varandra.
Denna kommunikation tror András Simon är grundläggande för att förstå hur hjärnan reglerar stamcellerna. Nästa mål blir att karaktärisera generna och fortsätta att analysera denna kommunikation.
– Så småningom vill vi testa resultaten på andra djur och hoppas att kunskapen kan leda till nya behandlingsstrategier för människor.
https://djurforsok.info/953.html