Logotyp Curie

Forskning om virussjukdomar

Vaccin förebygger sjukdom som orsakas av virus och antivirala läkemedel används för att behandla virussjukdomar. Djurförsök är viktiga för utvecklingen av båda delarna.

– Vi har börjat skifta verksamheten mot det vi kallar tredimensionella organoider, det vill säga stamceller som växer i organliknande former i provrör. Men när vi behöver veta hur ett vaccin eller ett läkemedel fungerar i en hel organism fungerar inte organoiderna, en hel kropp har en komplexitet som saknas i ett provrör. Det går därför inte att få tillräckliga resultat utan djurförsök.

Det säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och virusforskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Djurförsök är därför en väldigt viktig del i hans forskning och målet är att få fram nya vacciner och antivirala läkemedel.

Många av vaccinförsöken kan göras på friska djur och resultaten visar om de utvecklar ett immunförsvar mot viruset.

Möss är de vanligaste försöksdjuren i experimenten och när forskningen i provrör och organoider nått så långt att det är dags att gå över på djurförsök är det ofta försök på möss som blir första steget. Ali Mirazimi använder möss för att screena, eller gallra, bland olika vaccinkandidater för att ta reda på vilket vaccin som det är värt att gå vidare med i fler djurförsök och andra studier.

– Om vi har tio vacciner som kan komma ifråga mot en viss sjukdom så kan vi testa dem på möss för att se om de fungerar och om djuren utvecklar ett skydd mot sjukdomen. Vi kontrollerar även hur djuren mår när de får de olika vaccinerna. Resultaten innebär att vi kanske kan gå vidare och forska mer på tre av de tio vaccinerna. Vi överväger alla experiment noga ur ett etiskt perspektiv, säger Ali Mirazimi.

Fördelar med möss

En stor fördel med möss är att de är små, enkla att hantera och ger en bra bild av hur vaccinet kan fungera i människa, menar han.

– Med möss går det att göra 200 experiment i ett litet labb. Illrar kräver större burar och mer utrymme och för apor behövs det betydligt större utrymme. Det är inte praktiskt och framför allt inte etiskt. Forskning på apor är mycket svårare, framför allt av etiska skäl men de är dessutom extremt dyra. Det gör att man helst hoppar över tester på apor om det går.

Djur "återanvänds"

Kaniner är också viktiga djurslag i djurförsök vid utvecklingen av vacciner. Forskarna sprutar in vaccin i kaninerna och kontrollerar sedan i blodet om det bildas antikroppar vilket innebär att vaccinet skulle kunna ge skydd mot virussjukdomen.

När försöket är avslutat får kaninerna ofta leva vidare i djurhuset och samma djur kan senare användas igen för att testa ett annat vaccin eller läkemedel. Möss som används i försök avlivas däremot i de flesta fall efter det första försöket.

Smittsamma sjukdomar kräver säkerhet

– Rent praktiskt tycker jag att det är lättare att arbeta med vacciner än med antivirala läkemedel för de sjukdomar vi jobbar med. Många av vaccinförsöken kan göras på friska djur och resultaten visar om de utvecklar ett immunförsvar mot viruset. För att testa läkemedel är det ofta en förutsättning att djuren har fått smittan för att vi ska kunna se om läkemedlet hjälper. Och många av de virus som vi arbetar med är farliga för människor. Det kräver ett säkerhetsklassat laboratorium.

Djurförsök även för djurläkemedel

Ali Mirazimi har arbetat med olika virus och har ett särskilt intresse för en virussjukdom som heter Kongo-Krim som orsakar blödningar hos människor och kan vara dödligt. I sitt arbete på SVA har han ägnat sig åt virussjukdomen blåtunga som drabbar kor och får. Där är ett antiviralt läkemedel eftertraktat eftersom boskapen ofta måste avlivas om de drabbas av denna sjukdom. Även en sådan medicin testas med djurförsök.

Men sedan coronapandemin bröt ut år 2020 har Ali Mirazimi styrt om mycket av sin forskning till att handla om SARS-CoV-2. Han och hans kollegor håller på att ta fram ett vaccin som sprutas in i kroppen och som sedan ska ta sig in i cellerna med hjälp av en liten elstöt. Detta har de testat på möss och illrar.

– Djuren får lägre elektrisk puls än vad människor sedan kommer att få. Mössen skakar till en mikrosekund av elstöten, precis som människor. Vi har ett protokoll för att kontrollera hur djuren mår efteråt, till exempel om de går ner i vikt, får andningsproblem eller om beteendet förändras. Om djuret inte mår bra avlivas det. Allt detta regleras av våra etiska tillstånd.

https://djurforsok.info/1017.html

Många vaccinförsök kan göras på friska djur och resultaten visar om de utvecklar ett immunförsvar mot viruset. För att testa läkemedel är det ofta en förutsättning att djuren har blivit sjuka för att försöket ska visa om ett läkemedel hjälper.