Logotyp Curie

Läkemedel mot akkoholsjukdom (alkoholism)

Ökade kunskaper om hjärnans belöningssystem kan leda till nya läkemedel mot alkoholism, eller som det egentligen heter: alkoholsjukdom. Det tror beroendeforskaren Mia Ericson vid Göteborgs universitet som ansvarar för försök om långtidseffekter av alkohol hos råttor.

En av våra stora folksjukdomar

Alkoholsjukdom är en av våra stora folksjukdomar. Den orsakar mycket lidande, både för de drabbade och deras anhöriga. Trots det finns det idag inga heltäckande läkemedel mot sjukdomen som fungerar för alla.

Forskaren Mia Ericson:

Man kan jämföra med blodtrycks­mediciner, där finns det 20 olika läkemedel. Alla individer svarar ju inte likadant på samma substans. Jag hoppas att vår forskning ska leda fram till nya, bättre läkemedel

Hjärnans belöningssystem undersöks

Liksom andra droger sätter alkohol igång hjärnans dopaminstyrda belöningssystem. Till skillnad från exempelvis nikotin och kokain saknar alkohol en specifik receptor i hjärnan. Den binder istället till flera, bland annat receptorerna för nikotin och aminosyran glycin. Mia Ericson och forskargruppen i beroendemedicin vid Göteborgs universitet har på senare år fokuserat på den sistnämnda.

– Vår forskning har tydligt visat att glycinreceptorn har en central roll för alkoholens belönande effekter. Genom försök på råttor vill vi nu undersöka hur aktiviteten i glycinreceptorn förändras under en beroendeprocess.

Idag vet vi att det är två av hjärnans tre dopaminbaserade belöningssystem som är inblandade vid alkoholberoende; det mesolimbiska och det nigrostriatala. Det är det mesolimbiska systemet som aktiveras i början av ett beroende, men ju längre in i beroendet man kommer verkar det nigrostriatala systemet få en allt större roll.

Ett välkänt fenomen vid beroende är att den lustkänsla som dominerar i början av ett beroende bleknar med tiden. Längre in i ett beroende tas drogen i större utsträckning för att man ska kunna fungera och må normalt.

– Men tittar man på alkoholsjuka individer som har druckit är de faktiskt ofta glada också. Sannolikt får man även långt in i ett beroende en belöning genom det mesolimbiska systemet. Det hoppas jag få reda på genom det här försöket.

Råttor som modell för alkoholsjukdom

Att välja råtta som försöksdjur föll sig naturligt. En stor del av den tidigare forskningen om alkoholens påverkan på hjärnan har skett på just råttor och det har visat sig att funktionerna går att överföra till människa.

Tidigare forskning har huvudsakligen riktat in sig på akuta effekter av alkohol. Den här gången vill Mia Ericson studera de förändringar som uppkommer i belöningssystemet när det utsätts för alkohol under en längre period. Det är sådan kunskap som kan ge förståelse för varför man utvecklar ett beroende. Därför har gruppen satt upp ett försök som sträcker sig över sex månader.

– Det är viktigt att råttorna får konsumera alkohol under en längre tid. Beroende av alkohol blir man inte över en natt, det tar ofta många år. Även om en råtta bara lever ett par år, måste den förmodligen dricka alkohol under flera månader innan den får de förändringar som motsvarar de som leder till alkoholsjukdom hos människa.

Hjärnan undersöks på flera nivåer

Råttorna i försöket får själva välja hur mycket alkohol de dricker. De har ständigt tillgång till en flaska vatten och en med alkohollösning. Vissa råttor dricker ingen alkohol, andra dricker mycket. De allra flesta dricker måttliga doser. Efter två, fyra och sex månader undersöks råttornas hjärnor ingående.

– De här råttorna är väldigt värdefulla för oss, därför undersöker vi deras hjärnor på så många nivåer som är möjligt. Vi tittar både på cellnivå, molekylärnivå och neurokemisk nivå.

Det Mia Ericson är mest nyfiken på är hur funktionen i glycinsystemet förändras när beroendet tilltar. Glycinreceptorn, som inte bara aktiveras av glycin utan även av aminosyrorna taurin och beta-alanin, verkar förändras vid långvarig alkoholkonsumtion.

– Vi har börjat se att glycinreceptorn ändrar känslighet i olika hjärnregioner allteftersom beroendet blir starkare. Det här kan vara centralt för att kunna ta fram ett nytt och bättre läkemedel mot alkoholsjukdom, säger hon.

https://djurforsok.info/1009.html

Varför blir vissa beroende och andra inte?

Wallenbergstiftelserna finansierar ett forskningsprojekt för att ta fram ett effektivt läkemedel mot alkoholberoende. Vad är det som gör att vissa blir beroende av alkohol och andra inte? Det forskar professor Markus Heilig vid Linköpings universitet om. Se en film om hans forskning:

Se filmen från Wallenbergstiftelsen på YouTube Länk till annan webbplats.