Framgångsrik forskning om reumatism
En typ av läkemedel, TNF-alfa-hämmare, har visat sig effektiva vid behandling av svår ledgångsreumatism. Avgörande för detta forskningsgenombrott var möjligheten att utnyttja genetiskt förändrade möss i studierna.
TNF-alfa är ett cytokin, det vill säga ett protein med förmåga att stimulera olika processer i kroppens immunförsvar. Just TNF-alfa är så kraftfullt att det har kallats the master regulator, det viktigaste reglaget, för inflammatoriska processer. När det utsöndras i stor mängd någonstans i kroppen uppstår de typiska tecknen på inflammation: värme, svullnad, rodnad och smärta.
Under 1990-talet lärde sig forskarna mer om TNF-alfas viktiga funktion som larmklocka. De upptäckte att proteinet ofta är inblandat när den finstämda balansen i kroppens immunförsvar är störd. Därför spelar TNF-alfa ofta en avgörande roll vid autoimmuna sjukdomar som psoriasis eller ledgångsreumatism, det vill säga tillstånd där kroppens immunförsvar angriper de egna vävnaderna.
Möss med ledbesvär botades
För att studera detta närmare tog forskarna fram musstammar med förändrad arvsmassa. I kroppen hos dessa genförändrade möss bildas onormalt stora mängder TNF-alfa. Resultatet blir att mössen drabbas av kroniska ledinflammationer av samma typ som vid ledgångsreumatism hos människor.
Forskningsarbetet med dessa genetiskt förändrade möss blev snart framgångsrikt. Genom att ge mössen ämnen som blockerar och hämmar effekten av TNF-alfa kunde forskarna lindra och bota mössens ledbesvär.
Efter det gick utvecklingen av mediciner mot ledgångsreumatism, det vill säga TNF-alfa-hämmare, mycket snabbt.
Idag finns det sådana läkemedel i de svenska apotekshyllorna och fler är under utveckling.
Trots att TNF-alfa-hämmarna fortfarande är mycket dyra är det ingen överdrift att säga att de har revolutionerat behandlingen av ledgångsreumatism, framför allt av de svåraste fallen. De kan även användas för att behandla bland annat kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och psoriasis.
https://djurforsok.info/1271.html
Fakta om reumatiska sjukdomar – vardagslidande för tusentals
Reumatiska sjukdomar är ett sammanfattande begrepp för en rad sjukdomar som drabbar rörelseorganen, det vill säga skelett, leder, senor och muskler.
Totalt sett talar man om ett 80-tal olika varianter – de flesta av dem inflammatoriska. I många fall är också kroppens inre organ påverkade på något sätt.
Den mest kända reumatiska sjukdomen är reumatoid artrit eller ledgångsreumatism – ofta kallad ”reumatism” – som ger smärta, svullnad och stelhet i bland annat fingrar, händer, ben och armar. På lång sikt orsakar det kroniska inflammationstillståndet ofta bestående skador på ledernas brosk, ben och mjukvävnader. Följden blir att många patienter drabbas av funktionshandikapp.
Reumatiska sjukdomar orsakar ett stort mänskligt lidande. Idag räknar man med att omkring var tionde svensk har någon form av reumatiska besvär. Problemen är mest utbredda bland äldre människor men även yngre kan drabbas; i Sverige finns ett par tusen barn och ungdomar med reumatiska sjukdomar.
