Foto: Karolinska Institutet
Snabba cancerstudier med zebrafisk
Danio rerio är det vetenskapliga namnet på den upp till åtta centimeter långa zebrafisken. Hur den fått sitt trivialnamn (sitt vardagliga namn) är inte svårt att se. Men egentligen är de flesta forskare inte ute efter själva fisken. Det är embryona som intresserar i första hand.
– I embryot kan man se alla celler och organ medan de utvecklas. Man kan hålla dem levande under mikroskopet, till skillnad från musembryon som måste dödas. Dessutom utvecklas de otroligt snabbt: de har ett hjärta och ett blodomlopp redan efter 24 timmar, säger Lasse Jensen vid Linköpings universitet.
Ett embryo är en individ under tidig utveckling från befruktad äggcell. Till skillnad från hos däggdjur så utvecklas zebrafiskembryon utanför honan. Det gör det enkelt att studera dem. Dessutom är embryona genomskinliga under den första tiden.
Hans egen forskning handlar om hur syrebrist påverkar blodkärlen i två modellsystem, ögats näthinna och bröstcancertumörer.
Om syrehalten är låg växer blodkärlen till i ett försök att kompensera bristen. Men kvaliteten på kärlen blir då sämre och det kan uppstå läckage med risk för blödningar i näthinnan. Detta kan leda till sjukdomen retinopati, som bland annat drabbar diabetiker.
I en växande tumör uppstår syrebrist i kanterna, vilket kompenseras med blodkärlstillväxt, angiogenes. Här finns en möjlighet till behandling genom att strypa tumören och förhindra kärltillväxten.
I projektet som Lasse Jensen bedriver tillsammans med Charlotta Dabrosin, professor i onkologi, (läran om tumörsjukdomar) injiceras tumörceller i två dygn gamla embryon. Då bildas en liten tumör och man kan följa kärltillväxten och även se vilka gener som är inblandade. Ett sådant experiment tar bara en vecka.
Robot som matar zebrafiskar i deras akvarier. Foto; Karolinska institutet
Akvariemiljön liknar de tropiska floderna
I de ombyggda labblokalerna intill farmakologiavdelningen, där läkemedel studeras, har Lasse Jensen mer än 300 akvarier som rymmer 50 vuxna fiskar vardera. Det är mycket noga med rening och syresättning av vattnet. Här finns både partikelfilter, UV-strålning och biologisk rening. Vattnet ska hålla en jämn temperatur på 28 grader, som i de tropiska floder där fiskarna hör hemma. De nattas klockan elva på kvällen och sover till nio då lyset slås på.
För att starta en ny population låter man utvalda honor och hannar dejta varandra i en speciell behållare med nät i botten. Så fort det blir ljust på morgonen sätter de igång med leken. De befruktade äggen faller genom nätet och embryoutvecklingen startar. En hona kan lägga 200-500 ägg en gång i veckan.
Det är noga med hygienen i akvarierna. På sikt är det ändå nästan omöjligt att undvika fisksjukdomar, till exempel en form av tuberkulos som sätter sig på gälarna. Det värsta är intracellulära parasiter som Microsporidium, dessa lever och förökar sig inne i cellerna hos värddjuret.
https://djurforsok.info/1419.html
