Preklinisk avbildningsteknik
Avbildningsteknik kan minska behovet av försöksdjur. Färre djur behöver användas när djurens inre undersöks utan att kroppen skadas. Utrustningen liknar den som används för att undersöka människor, men är i mindre skala.
– Om man vill titta till exempel på hur en tumör utvecklas, kan man följa ett djur hela tiden, istället för att det krävs en serie av djur för att se hur tumören utvecklas, säger Freddy Ståhlberg, som är professor och chef för Lunds universitets Bioimaging Centre.
Det är ett av flera laboratorier som har teknik och utrustning för att ta bilder av både människors och djurs inre, utan att skada kroppen.
Magnetresonanskameran, MR, är speciellt gjord för att passa djurstudier.
Med den kan man studera djurens inre utan att avliva det för att ta ut organ eller vävnader ur kroppen. Man kan också skapa bilder av hur kroppen fungerar och till exempel se blodflöden, på samma sätt som när tekniken används för människor.
Centrat gör djurstudier med det övergripande målet att öka kunskapen om människors sjukdomar.
PET och SPECT spårar ämnen i kroppen
PET och SPECT är båda tekniker som bland annat gör det möjligt att spåra var läkemedel och andra ämnen tar vägen i kroppen. Teknikerna kan till exempel användas för att studera cancer och and sjukdomstillstånd, eller för att utveckla läkemedel.
PET = positronemissionstomografi
SPECT =enfotonsemissionstomografi
Mindre apparat
Utrustningen som används för djurstudier ser ut som den som används för människor, fast den är mindre. Öppningen som objektet skickas in i är anpassad till storleken på det djur som ska undersökas.
I en MR-kamera för människa är den 60-70 centimeter. I apparater för små djur bara 10-20 centimeter. Bilderna får högre upplösning om detektorn är nära det föremål som ska studeras.
Det krävs högre magnetisk fältstyrka för att få detaljrika bilder av hög kvalitet av så små saker som till exempel en mushjärna och det är tekniskt enklare att skapa i en mindre apparat.
Utrustningen kompletteras med en positronemissionstomograf (PET) och en enfotonemissionstomograf (SPECT) som bägge använder radioaktiv strålning för att skapa bilden. Båda utrustningarna ska kombineras med datortomografi (CT) för att den molekylära och funktionella information som ges ska kunna kombineras med anatomisk information.
Sverige jobbade tidigt med bilddiagnostik
Liknande utrustning finns på flera medicinska fakulteter i Sverige.
Inom veterinärmedicin finns en lång tradition av bilddiagnostik i Sverige. Här etablerades på 1950- talet en av världens första professurer i veterinärmedicinsk radiologi (läran om strålning inom veterinärmedicin). Idag är bilddiagnostiska kliniken vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala en av de största i Europa.
SPECT/CT-bild. En mus har fått en injektion av radioaktivt märkt spårsubstans för att studera ansamlingen i cancerceller, för att bedöma om substansen kan användas för behandling av cancer. Radioaktivitetsbilden överlagras på en tredimensionell röntgenbild (CT) för enklare anatomisk tolkning. Ansamlingen sker till största delen i lever och en tumör som syns på flanken, till höger i bilden. Foto: Lunds universitet
Lämplig teknik för läkemedelsutveckling
Genom att spåra och fotografera inuti kroppen går det snabbt att se om ett visst ämne binder till de organ som man vill påverka. Tekniken är därför mycket användbar vid läkemedelsutveckling. Genom att använda substanser som man i förväg vet binder till vissa celler går det också att använda tekniken för att diagnostisera, till exempel en tumör eller undersöka framgången vid behandling av samma tumör.
https://djurforsok.info/849.html
Så går det till
- En radioaktiv atom fästs vid en substans eller det läkemedel som man vill studera. Detta sprutas sedan in i djuret.
- Medan djuret är sövt scannas det i en kamera som är mycket lik dem som används på sjukhus för människor, men mycket mindre för att passa djuret.
- Under undersökningen hålls djuret sövt medan det värms till en behaglig temperatur. Hjärtslag samt andning övervakas för att försäkra sig om att djuret mår bra.
- Stråldosen är liten och det radioaktiva ämnet försvinner snabbt ur kroppen.
- När undersökningen är klar får djuret oftast vakna igen.
