Logotyp Curie

Knockoutmetoden i forskning 

Karin Forsberg Nilsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, är en av dem som dagligen använder knockoutmetoden.

Knockoutteknik för studier av hjärnans utveckling

– Min forskargrupp studerar nervsystemets utveckling och här har tekniken för att kunna odla embryonala stamceller, de som sedan kan användas för att skapa knockout­möss, varit ett fullständigt ovärderligt verktyg, säger hon.

Forskargruppen är intresserad av nervsystemets utveckling av främst två anledningar. Å ena sidan för att förstå hur hjärnan hos däggdjur byggs upp under embryonalutvecklingen och vad stamceller kan göra i den vuxna hjärnan. Å andra sidan för att förstå hur stamceller i nervsystemet kan vara inblandade i uppkomst av hjärntumörer.

Från stamcell till tumör

En fjärdedel av alla cancerformer som drabbar barn är just hjärntumörer. Även om överlevnaden har förbättrats för en stor del av de allvarligaste formerna är det fortfarande många patienter som inte klarar sig. Andra riskerar allvarliga behandlingsskador. En hypotes är att dessa tumörer härstammar från hjärnans stamceller.

– Nervstamceller och tumörceller har väldigt mycket gemensamt; de är omogna, mycket snabbväxande och extremt rörliga. Därför är det viktigt att försöka förstå hur en stamcell regleras normalt och var det har gått fel när en tumörcell bildas, säger Karin Forsberg Nilsson.

Långlivade cellodlingar

Tekniken för att odla embryonala stamceller ger inte bara forskargruppen insikt i hur stamcellerna utvecklas, vilket är grunden för att förstå uppkomsten av tumörer. Den gör det även möjligt att ta fram cellodlingar som kan överleva i laboratoriet under lång tid.

Tekniken innebär bland annat att det går åt färre försöksdjur eftersom vi inte behöver odla fram nya stamceller från musembryon hela tiden.

Siktar på bättre behandling

Målet med forskningen är att identifiera gener, eller processer som styr hur generna används, som är av betydelse i utvecklingen från stamcell till tumörcell.

– Sådan information skulle göra det möjligt att hitta bättre läkemedel och metoder för behandling och diagnos av hjärntumörer, säger Karin Forsberg Nilsson.

https://djurforsok.info/816.html

Transgena möss har fått en gen från en annan art

Genetiskt modifierade möss har använts inom medicinsk forskning sen 80-talet. Ofta kallas genetiskt modifierade möss för transgena, vilket åsyftar att de fått en ny gen (transgen) som kommer från en annan art – till exempel människa.

Den allra första genetiskt modifierade musen föddes 1974, men det dröjde till början av 80-talet innan forskare lyckades framställa transgena möss som överförde modifieringen till sin avkomma. Detta var starten för utvecklingen av avelslinjer av möss där alla bär på samma genetiska modifiering.