Logotyp Curie

Grundläggande moraliska rättigheter

En förälder kan ha rätt till barnbidrag och den som köper en konsertbiljett kan ha rätt till en viss sittplats. Fast med rättigheter kan man också avse någonting mer grundläggande än så, något mer abstrakt och kanske svårgripbart.

För det första talar vi inte om ett visst samhälles faktiska juridiskt erkända rättigheter, utan något mer evigt och icke-konventionellt, nämligen moraliska rättigheter.

Om vi läser om ett historiskt samhälle där det var lagligt för män att sälja och köpa flickor och kvinnor som föremål kan vi utbrista att detta var en kränkning av deras rättigheter, trots att det kanske stod i lagen där och då att män fick göra så. Vi skulle då säga att lagen inte gav flickor och kvinnor vissa rättigheter som de faktiskt i moralisk mening har, och som alla samhällen måste erkänna.

Moderna djurrättsförespråkare är självfallet medvetna om att vårt samhälle ger djur svagare rättigheter än vad det tillskriver människor, men de anser att detta är fel och att det måste ändras.

Enligt djurrättsfilosofin omfattas både människor och djur av vissa grundläggande moraliska rättigheter som bör speglas i samhällets lagar och juridiskt erkända rättigheter.

Både likheter och skillnader

Mellan djur och människor finns både viktiga likheter och viktiga skillnader som kan påverka vem som har vilka rättigheter. Vi tänker oss till exempel ofta att religionsfrihet, rösträtt och yttrandefrihet är viktiga mänskliga rättigheter. Sådana rättigheter verkar inte djur kunna ha. Men rättigheter som skyddar liv, kroppslig integritet och välbefinnande kan vara exempel på rättigheter som enligt denna syn delas av både människor och djur.

Rättigheter här är framförallt vad filosofer kallar negativa, det vill säga de handlar om rätten att inte utsättas för vissa saker och refererar till vad andra måste låta bli att göra mot innehavaren av rättigheten.

Kändisen du beundrar har till exempel en rätt till liv och frihet från kroppsligt intrång, men denna rätt innebär inte att du måste söka upp hen och se till att hen aldrig hamnar i fara. Allt som behövs för att du ska respektera rättigheten är att du inte dödar och inte skadar hen. På samma sätt är tanken med att djur har en rätt till liv och frihet från kroppsligt intrång att vi människor måste låta bli att döda och skada dem, inte att vi behöver söka upp dem och assistera dem i livet på olika sätt.

Rättigheter fungerar som en sorts trumfkort eller staket. Djurförsök kan komma att gynna många, men om djur har rättigheter slår de ut sådana hänsyn precis som ett trumfkort i ett kortspel slår ut ett annat kort oavsett hur mycket det kortet är värt.

Att rättigheter har denna kompromisslösa karaktär är en anledning till att vissa uppfattar dem som attraktiva – och andra som alltför radikala.

Ofta anser vi att man behöver just kompromissa och väga samman olika etiska hänsyn.

Rätta svaret inte självklart

Att djur skadas i forskning talar emot att använda dem, men om forskningen leder till att vi blir bättre på att hindra och lindra skador hos människor så talar detta för användningen. Vilket som är det rätta svaret är inte självklart, men rättighetssynen innebär alltså att oavsett den möjliga vinsten med forskningen så är den vinsten moraliskt ogiltig om den innebär att någon rättighet kränks på vägen.

Många ser denna principfasthet som en allvarlig invändning mot tanken att djur skulle ha starka moraliska rättigheter – vi vill ju kunna forska och förbättra för framtida patienter. Samtidigt menar nog de flesta att just rättighetstanken är rimlig när den sägs omfatta enbart oss människor. Om det enda som behövs för att rättfärdiga viss forskning är att den framtida sannolika nyttan är större än skadan för dem som används i forskningen, så är dörren öppen för att också människor skulle kunna användas på ett sådant sätt. Och det vore självklart orimligt.

Hur man närmare bestämt motiverar att människor men inte andra kännande djur omfattas av sådana rättigheter är dock svårare än man kan ana.

Om rättighetsinnehav tänks vara knutet till en individs förmåga till reflektion och förnuft får vi den önskade slutsatsen att djur saknar rättigheter, men till priset av att människor utan sådana förmågor också skulle sakna dem. Om vi istället sätter ribban lägre, exempelvis till förmågan att ha intressen och behov, får vi den önskade slutsatsen att alla människor täcks, men också en stor mängd djur.

När uppstod våra mänskliga rättigheter?

Ett lockande svar är kanske ”ja men människor har väl rättigheter helt enkelt därför att de är människor”. En sådan syn är nog vanlig men problematisk på flera sätt. Vår art har utvecklats under årmiljoner, och vi har gemensamma anfäder med alla andra djur. När under denna utvecklingsgång uppstod just våra mänskliga rättigheter?

Om vi skulle träffa på en annan art som själsligt är precis som vi – en individ av denna art kan vara din bästa vän, de skriver poesi, älskar sina barn och har en mer avancerad vetenskap än människan – så verkar det svårt att motivera att just individer med vår sorts arvsmassa har rättigheter som individer av denna andra art saknar. En annan tanke som kunde tänkas utmana förslaget att människan har rättigheter därför att hon är människa är försök att inskränka rättigheter till en viss mänsklig ”ras”. Varför är tanken att till exempel bara européer eller asiater har moraliska rättigheter fel? Hur ska vi motivera att denna gränsdragning är godtycklig när gränsen mellan människa och denna andra icke-mänskliga art är lika godtycklig den?

Rättighetssynen håller med om det mesta som hävdas av jämlikhetssynen. Men den går längre genom att säga att vi aldrig får väga samman och jämföra olika intressen som står på spel och som kan påverkas av vårt handlande. Om någon har en viss grundläggande rättighet är det inte rätt att kränka den, inte ens om något gott på sikt kan komma av det. Rättighetssynen är principiell snarare än pragmatisk. Individer med rättigheter får inte användas som medel till andras mål.

https://djurforsok.info/1449.html

OM TEXTEN: "Etiken kring djurförsök" är skriven våren 2022 av Henrik Ahlenius. Han forskar om psykologins och biologins filosofi, normativ etik, vetenskap och filosofi vid Stockholms universitet.

TIPS FRÅN REDAKTIONEN: Du får mest ut av texten på den här sidan om du läser hela avsnittet ”Etiken kring djurförsök” på sajten från början till slut, som en samman­hängande text! Vill du skriva ut texten kan du göra det här.