Logotyp Curie

De har olika syn på djurförsök

Möt Pernilla Nordström, ledamot i Djurens rätts förbundsstyrelse och Lars Klareskog, professor i reumatologi vid Karolinska Institutet. Båda har utgått från etiska argument för att komma fram till helt skilda ställningstaganden.

Pernilla Nordström har så länge hon kan minnas reagerat över när djur far illa. Engagemanget bidrog till att hon 1991 gick med i Djurens rätt. När hon började läsa praktisk filosofi på universitetet fördjupade hon sig i djuretiska frågor. Idag arbetar hon som gymnasielärare i religion, filosofi och historia och är sedan 2007 ledamot i en djurförsöksetisk nämnd.

– Innan dess hade jag en liknande inställning som de flesta människor har, alltså att djurförsök är något nödvändigt ont. Men efter att ha suttit i nämnden några år och sett hur många försök som godkänns trots att djur utsätts för mer lidande än nödvändigt har min inställning blivit mer kritisk, säger hon.

Patienter led

Lars Klareskog har en annan bakgrund. Han är läkare och har forskat om reumatiska sjukdomar sedan 1980-talet. När han började intressera sig för reumatiska sjukdomar var patienter med reumatiska sjukdomar lågprioriterade och många led mycket. Tack vare den forskning han och hans kolleger har gjort sedan dess har nya behandlingsmetoder utvecklats som underlättar livet mycket för personer med dessa medfödda sjukdomar.

– Djurförsök har varit nödvändiga för att öka kunskapen om de här sjukdomarna och för att hitta nya terapimetoder. I valet mellan människors hälsa och utveckling av nya läkemedel med hjälp av laboratoriemöss tycker jag att valet är tämligen enkelt.

Vems liv väger tyngst?

Pernilla Nordström håller inte med. Hon tycker att det är viktigt att fundera på varför ett människoliv skulle vara mer värt än ett djurs. Hon anser att djur liksom människor har grundläggande intressen som de vill tillfredsställa. Det som avgör en individs moraliska status är dess upplevelseförmåga. Om en individ har förmåga att känna smärta och lust har den vissa grundläggande intressen, exempelvis att undvika lidande.

Alla individer tenderar att värdera sina egna liv högst.

– Alla individer tenderar att värdera sina egna liv högst. Skulle man fråga en mus skulle den förmodligen inte tycka att en människas liv var mer värt än sitt eget, säger hon.

Olika syn på rättigheter

Frågan om djurs och människors rättigheter är en central skiljelinje. Om djur har vissa rättigheter, har då antilopen en rättighet att inte bli uppäten av lejonet, undrar Lars Klareskog. Han ser djurförsök som en direkt följd av domesticeringen av djur. Domesticering innebär att vilda djur utvecklas till husdjur, något som människan sysslat med under 10 000 år. De mest typiska exemplen är hundar, kor, hästar och grisar.

– Om vi accepterar domesticering som princip måste vi också acceptera att vi utför djurförsök. Det betyder inte att vi har rätt att behandla försöksdjuren hur som helst. De ska ha ett lagligt skydd liksom alla andra djur som hålls i fångenskap, säger han.

Här har forskaren och djurrättsförespråkaren helt olika ståndpunkter. Pernilla Nordström menar att många helt oreflekterat utgår från att människors lidande är viktigare än djurs och att ett människoliv har högre värde. Men smärta och lidande är något ont vi bör minimera oavsett vem som upplever det. Därför tycker hon att det är svårt att etiskt rättfärdiga försök på djur.

– Det är lätt att förespråka djurförsök om det gäller individer man inte har någon relation till men om det gällde ens eget husdjur, en själv eller någon anhörig skulle de flesta tänka annorlunda. Att begränsa moralisk status till arttillhörighet, utan att kunna ange en moraliskt relevant egenskap som alla individer inom den arten har och inga andra varelser har, är artdiskriminering.

Han utgår från patienten

Motsättningen handlar mycket om perspektiv. Lars Klareskogs utgår från patienten. Om man kan förbättra livssituationen för en sjuk person bör man göra det. Han är bestämd motståndare till att använda djurförsök för kosmetika utan medicinska syften. Däremot ser han inget alternativ för läkemedelsutveckling. Enligt honom finns det tre val. Antingen avstår man – med de följder detta får för individer som är drabbade av sjukdomar som idag saknar läkemedel. Eller så gör man försök med nya läkemedel direkt på dessa medmänniskor utan tidigare prövningar på djur. Eller så genomför man djurförsök.

– Med mitt synsätt är det enda rimliga moraliska valet att välja djurförsök. Därefter blir det en bedömningsfråga vilka djurförsök man kan och bör göra för att bedriva en så effektiv forskning som möjligt.

Ambitionen ska vara att minska det lidande som följer av sjukdom hos såväl människor som djur.

Ambitionen ska vara att minska det lidande som följer av sjukdom hos såväl människor som djur, säger han.

Hon utgår från lidandet

Pernilla Nordström utgår istället från lidandet. Ett djur ska inte behöva lida för att utveckla läkemedel för människor. Hon kan tänka sig djurförsök för djurets eget bästa, men ser helst att andra djurförsök ersätts av djurfria metoder. Hon använder själv läkemedel som är utvecklade med djurförsök, men skulle välja mediciner framtagna utan djurförsök om de fanns.

Pernilla Nordström är övertygad om att det går att utveckla läkemedel utan att utsätta djur för lidande och pekar på de alternativa metoder med cellodlingar och datorsimuleringar som finns. Hon är kritisk till att så lite resurser satsas på djurfria metoder och anser att det är en fråga om inställning från forskare och politiker.

– Jag är utvecklingsoptimistisk och tror att de flesta djurförsök kan ersättas med djurfria forskningsmetoder. Det som krävs är politisk vilja och en öppenhet för alternativa metoder bland forskare. Många kör på i gamla hjulspår och använder djurförsök för att det är den enda metoden som gäller i forskarvärlden, säger hon.

Han håller inte med

Det här kan Lars Klareskog inte hålla med om. Han tycker det är helt verklighetsfrånvänt att hävda att djurförsök kan ersättas med djurfria metoder.

– Det här är bara nonsens. Och värre än så. Det är en enorm hybris. Att tro att vi kan förstå den enorma komplexitet som evolutionen har byggt upp på så många år. För mig är det obegripligt hur man kan hävda detta på ett seriöst sätt.

Enligt utilitarismen, som är en nyttomoralisk lära, ska man sträva efter att så många som möjligt når ett överskott av välbefinnande i relation till lidande. Men varken djurrättsförespråkaren eller forskaren tycker att det är en princip som är oproblematisk. Pernilla Nordström menar att många använder sig av nyttoetiska argument för att rättfärdiga djurförsök.

– De här argumenten handlar ofta om en förenklad bild av djurförsök där en begränsad mängd djur utsätts för försök som kommer att gagna en betydligt större mängd människor. Så är det inte. Bara i Sverige handlar det om en miljon försöksdjur som dör varje år. Det betyder att vi på nio år har dödat och plågat lika många individer som hela Sveriges befolkning.

Pernilla Nordström menar att en naturlig konsekvens av dessa nyttoetiska argument är att man då också ska vara beredd att offra en liten mängd människor för att rädda många människors liv. Men detta är det få som skulle acceptera. Lars Klareskog tycker inte heller att nyttoetiska argument kan användas fullt ut.

– Jag har den bestämda åsikten att man inte kan ägna sig åt sådana matematiska övningar. Om en människa är väldigt sjuk har vi ett moraliskt ansvar att lägga mer resurser på att hjälpa den individen än på att optimera det dagliga livet för hundra andra.

Finns det något i den andra sidans argumentation som du kan ta till dig?

Jag kan förstå att man kan hävda ett förbud mot djurförsök om man också accepterar konsekvenserna.

– Jag kan förstå att man kan hävda ett förbud mot djurförsök om man också accepterar konsekvenserna, alltså att man också tar bort all djurhållning och att man inte kan fortsätta med att utveckla läkemedel, säger Lars Klareskog.

– Jag kan ha förståelse för att läkemedelsindustrin idag är beroende av djurförsök men jag hoppas att framtiden kommer se annorlunda ut så att ingen behöver lida, säger Pernilla Nordström.

https://djurforsok.info/1169.html