Logotyp Curie

De har tagit etisk ställning – och kommit fram till olika saker

Möt Peter Stålborg, jurist och sakkunnig i djurförsöksfrågor hos Djurens Rätt, och Lars Klareskog, professor i reumatologi vid Karolinska Institutet. Båda har noggrant tänkt över etiska dilemman när det gäller djurförsök, men de har dragit olika slutsatser.

Peter Stålborg började fundera på frågor om djuretik vid millennieskiftet, men berättar att det var först 2019 som han beslutade sig för att inte bara vara engagerad på det personliga planet utan också yrkesmässigt arbeta aktivt för djurs rättigheter.

– Som för många andra är drivkraften att jag vill göra skillnad för djuren, och jag vill också att min kompetens inom rättsvetenskap och djuretik ska komma djuren till nytta på riktigt. Att vara sakkunnig hos Djurens Rätt ger mig den möjligheten. Just djurförsöksfrågorna passar mig bra eftersom både de juridiska och de etiska frågorna är många och komplexa.

Patienter led

Lars Klareskog har en annan bakgrund. Han är läkare och har forskat om reumatiska sjukdomar sedan 1980-talet. När hans intresse på det här området vaknade var patienter med olika former av reumatism enligt honom lågprioriterade, och många människor led. Tack vare den forskning som Lars Klareskog och hans kollegor har gjort sedan dess har nya behandlingsmetoder utvecklats som i stor utsträckning underlättar livet för personer med dessa sjukdomar.

– Djurförsök har varit nödvändiga för att öka kunskapen om det här sjukdomarna och för att hitta nya terapimetoder. I valet mellan människors hälsa och utveckling av nya läkemedel med hjälp av laboratoriemöss tycker jag att valet är tämligen enkelt.

När det gäller just nödvändigheten med djurförsök tycker Peter Stålborg att det är något som behöver diskuteras mer.

– Först och främst, att djurförsök tidigare lett till viktiga framsteg är inte ett argument för att djurförsök är morgondagens guldstandard i forskningen, men att metoder som innefattar djurförsök är de enda tillgängliga metoderna i många forskningsprojekt är något vi måste förhålla oss till. Det är ett helt korrekt påstående att djurförsök i dagsläget är nödvändiga för att bedriva många studier. Frågan är hur nödvändiga de studierna är, säger han.

Vems liv väger tyngst?

Hur ska man då se på djurs rättigheter kontra människors?

Människan har en högt utvecklad förmåga till medlidande och empati. Då har vi också en moralisk skyldighet att inte skada andra om det inte är absolut nödvändigt, resonerar Peter Stålborg.

Om djur har vissa rättigheter, har då antilopen en rättighet att inte bli uppäten av lejonet, undrar Lars Klareskog.

Ett lejon kan inte hållas moraliskt ansvarigt för att det för sin egen överlevnads skull dödar ett byte eftersom lejonet gör det av nödvändighet och inte har något val, kontrar Peter Stålborg.

Djurförsök är en direkt följd av domesticeringen av djur, fortsätter Lars Klareskog. Det vill säga en följd av att man har tämjt djuren. I tiotusentals år har människan sysslat med att göra husdjur av vilda djur. De tydligaste exemplen är hundar, kor, hästar och grisar.

– Om vi accepterar domesticering som princip måste vi också acceptera att vi utför djurförsök. Det betyder inte att vi har rätt att behandla försöksdjuren hur som helst. De ska ha ett lagligt skydd liksom alla andra djur som hålls i fångenskap, understryker Lars Klareskog.

Det finns en viss sanning i det påståendet om domesticering, tycker Peter Stålborg.

– Om människan fortsätter att hålla och föda upp icke-mänskliga djur har vi också en skyldighet att ta hand om dem på bästa möjliga sätt. Det innebär till exempel att vi måste ägna oss åt veterinärmedicin. Att det är på det viset försvarar emellertid inte många av de djurförsök som pågår i dag.

Tre val

Lars Klareskog har ett starkt patientperspektiv i sitt resonemang. Kan man med hjälp av djurförsök förbättra livssituationen för en sjuk person bör man göra det. Han är en bestämd motståndare till att använda djur för att testa kosmetika där det medicinska syftet saknas. (Inom EU är detta också förbjudet sedan mars 2013.) Däremot ser han inte något alternativ när det gäller läkemedelsutveckling.

Enligt honom finns det helt enkelt tre val:

Antingen avstår man från djurförsök när man tar fram nya läkemedel, eller så gör man försök direkt på människor utan tidigare prövningar på djur. Eller så gör man djurförsök.

– Med mitt synsätt är det enda rimliga moraliska valet att välja djurförsök. Därefter blir det en bedömningsfråga vilka djurförsök man kan och bör göra för att bedriva en så effektiv forskning som möjligt. Ambitionen ska vara att minska det lidande som följer av sjukdom hos såväl människor som djur.

”Satsa mer på att utveckla djurfria metoder”

Peter Stålborg menar att den enskilt viktigaste åtgärden som måste till framöver är att satsa mer pengar på att utveckla djurfria forskningsmetoder:

Forskarsamhället behöver kraftsamla för att hitta alternativ till djurförsök och arbeta gemensamt för att övergå till en djurfri forskning. Under den processen kan det bli nödvändigt att avstå från icke-nödvändiga forskningsstudier för att uppfylla våra moraliska skyldigheter mot de kännande varelser vi delar planet med.

Lars Klareskog anser att det är verklighetsfrånvänt att tro att djurförsök kan ersättas med djurfria metoder.

– Det här är bara nonsens. Och värre än så. Det är en enorm hybris. Att tro att vi kan förstå den komplexitet som evolutionen har byggt upp under så många år. För mig är det obegripligt hur man kan hävda detta på ett seriöst sätt.

Efterlyser mer reflektion

Människor i största allmänhet reflekterar enligt Peter Stålborg inte tillräckligt mycket över vad djurförsök innebär.

– För mig är det uppenbart att djurförsöksfrågorna behöver få ett större utrymme i den allmänna debatten och att vi börjar våga prata om vad som egentligen är nödvändigt och moraliskt försvarbart. Djurförsöksförespråkare försvarar ofta djurförsök genom att ge exempel på den allra viktigaste forskningen där det i dag inte finns några alternativ, och så beskriver de konsekvenserna av ett totalförbud mot djurförsök.

Fast det är inte det som diskuteras, menar Peter Stålborg, varken inom politiken eller inom djurrättsrörelsen.

– I regel talas det snarare om att främja en övergång till djurfri forskning genom att utveckla metoder som är säkra och effektiva. På sikt tror jag att det kommer att innebära att djurförsöken försvinner eftersom de trots allt inte är perfekta. Vi behöver också se över vilka djurförsök som redan i dag har bra alternativ, men ändå fortsätter att användas. Här har det svenska forskarsamhället mycket att lära av Nederländerna, där jag upplever att attityden till djurförsök är en helt annan än i Sverige.

Finns det något i djurförsöksmotståndarnas argumentation som Lars Klareskog kan ta till sig?

Jag kan förstå att man kan hävda ett förbud mot djurförsök om man också accepterar konsekvenserna, alltså att man också tar bort all djurhållning och att man inte kan fortsätta med att utveckla läkemedel.

https://djurforsok.info/1169.html