Logotyp Curie

Lärarhandledning: Djurförsöksetisk nämnd - vilka ansökningar ska du godkänna?

Aktiviteten handlar om att tänka sig in i en situation som ledamot i en av de djuretiska nämnderna och ta ställning till några ansökningar som kommit in. Syftet med övningen är att ge en viss inblick i hur en etisk prövning går till och att få eleverna att reflektera kring de grunder som etiska prövningen vilar på.

Kommentarer

För att aktiviteten ska ge god effekt bör eleverna ha grundläggande kunskaper om vad som gäller vid djurförsök och något om det regelverks som finns. Arbeta gärna med några av de frågor som under aktiviteten ”Vad vet du om djurförsök?”.

Man tjänar på att förtydliga uppgiften tillsammans med eleverna och gå igenom vad den handlar om. Även de tre kriterier som finns beskrivna bör diskuteras och problematiseras, var går gränsen mellan lidande och nytta? Vad innebär det att många människor gynnas? Bedömningen av ansökningarna ska kunna motiveras utifrån dessa kriterier.

Kommentarer till ansökningarna citat från texter från materialet

Ansökan 1: Skulle sannolikt inte godkänns. Många gånger ställs nämnden inför svåra överväganden, ibland är det lättare att ta ställning. För att lösa människors lyxproblem ska inte djur användas. Det är Anita Wengdells bestämda uppfattning. Hon minns ett ärende om honkatters infertilitet.

”Det handlade om att hitta orsakerna bakom varför katter som löper normalt och som parar sig ändå inte blir dräktiga. Varför i hela friden ska man lägga ner pengar på den typen av försök när man vet hur många katter som överges varje år och behöver ett hem? Det är ett lyxproblem för raskattföreningar, och i såna fall har jag reserverat mig och i bästa fall fått fler med mig.”

Ansökan 2: Skulle sannolikt godkännas. ”Visst kan det vara plågsamt för djuren att de görs till diabetiker eller blir cancersjuka, och vi försöker till exempel sätta gränser för hur stora tumörerna får bli för att undvika så mycket lidande som möjligt. Ändå – i de här fallen, där man kanske kan komma fram till ett botemedel för cancersjuka barn, är syftet gott och jag kan acceptera ett visst lidande”, säger Anita Wengdell.

”För mig är det enkelt” fyller Mats Sjöquist i. ”Kan jag lindra lidandet för människor eller för andra djur med några väl genomtänkta djurförsök, då är de motiverade. Insulinet upptäcktes med hjälp av djurförsök, men bland diabetiker är överdödligheten fortfarande stor och lidandet ofta livslångt.”

Ansökan 3. Tveksamt om den godkänns. ”Lidandet för djuret måste vägas mot syftet, vilket försök det än gäller. Men även ett till synes okomplicerat försök utan lidande för djuret ska ifrågasättas om syftet är otydligt”, säger Mats Sjöquist. Han bläddrar i pappersbunten med ärenden och pekar på ett där syftet är att undersöka vilken typ av foder hästar föredrar att äta. Nämnden måste ta ställning till om ett sådant försök är av allmänt intresse.
”Vid en första anblick kan man tycka att det är väl bra att veta om hästar gillar 55 eller 75 procents torrfoder, men om det är ett sätt att få travhästar att springa ännu fortare, eller att göra utfodringen så bekväm som möjligt, då börjar syftet bli lite mer haltande.”

”Det har hänt att vi fått någon ansökan där det står att andra metoder är för dyra. Det finns absolut inget stöd i lagen för sådana skäl. Finns andra metoder ska de användas. Punkt slut”, deklarerar Anita Wengdell.

Ansökan 4. Skulle godkännas. Den forskningen pågår sedan 2000. Ett tydligt exempel där allmännyttan går får det lidande som grisarna utsätts för.
Ett barn av hundra föds med någon form av hjärtfel. Ett av de vanligaste felen är hål i skiljeväggen mellan förmaken. Traditionellt har det åtgärdats med öppen kirurgi, men tack vare försök på grisar används idag en mer skonsam kateterbunden metod. Björn Söderberg, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, har varit med och utvecklat en kateterbaserad behandlingsmetod mot de här problemen. ”Fördelen med katetermetoden är snabbheten. Man gör ingreppet ena dagen och får gå hem nästa. Vid en traditionell operation ligger patienten på sjukhus en vecka och är sedan sjukskriven ytterligare ett par veckor”, säger han.

Avsluta och sammanfatta

  • Avsluta aktiviteten genom att diskutera skillnaderna mellan elevernas bedömningar och de bedömningar som sannolikt skulle skett. Är det några skillnader? Vilka diskussioner kommer upp?
  • I de fall där eleverna har motiverat och resonerat kring sin bedömning med utgångspunkt från etiska resonemang och de kriterierna är det möjligt att göra en bedömning utifrån två av kunskapskravens aspekter.

Kopplingar till kursplan Naturkunskap 1a och 1b

Ämnets syfte – ett urval

Undervisningen i naturkunskap ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situationer och för att göra personliga val och ställningstaganden.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
  • Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

Kunskapskrav Naturkunskap 1a och 1b

https://djurforsok.info/1194.html

Om övningen:

Ämne: Naturkunskap

Tid: 60–80 min

Aktivitet: Elever arbetar självständigt eller i mindre grupper med innehållet på djuförsök.info.

Aktivitetens inriktning: Diskutera etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.