Genteknik minskar antalet försök med möss

En genteknikmetod som drastiskt har minskat antalet möss som behövs för att skapa genetiskt förändrade djur är knockouttekniken.

För att förstå hur en viss gen fungerar använder sig forskare ofta av den så kallade knockouttekniken. I en knockoutmus har en eller flera gener stängts av eller släckts ut (det är därför man använder ordet knockout) och de genförändrade djuren blir sedan modeller för att studera sjukdomar som diabetes eller cancer.

– Problemet med knockout är att det går åt många djur för att avla fram mössen som har den genetiska förändringen i båda kopiorna av DNA. De möss som inte har en dubbel uppsättning förändrade gener avlivas ofta utan att användas vidare i forskningen. Om man dessutom vill studera mer än en gen går siffrorna över antalet möss som behövs upp väldigt snabbt, säger Emma Andersson, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet, KI.

Syftet med den teknik som hon har tagit fram är att reducera antalet möss som behövs för att skapa en sjukdomsmodell.

Avväpnat virus

Med tekniken används att avväpnat virus, det vill säga ett virus som förändrats för att inte längre framkalla sjukdom, som injiceras i fostervattnet hos gravida möss.

Viruset fungerar som en vektor. Med det menas att viruset fungerar som en transportör som levererar en gensekvens hela vägen in till mottagarcellens DNA. Transportören bär också med sig information om hur den nya genen ska fogas in.

Viruset för vidare med sig ett protein in i musen som lyser grönt under en UV-lampa. Om det går att se det gröna är det ett kvitto på att viruset har infekterat cellen och att den nya genen har förts in.

– Vi gör det här mycket tidigt i fosterutvecklingen, innan fostret har fått formen av en mus. När det är så tidigt kommer vi åt alla celler vi behöver, säger Emma Andersson.

Genförändringen finns med när de modifierade cellerna delar sig. På så vis finns den även i det vuxna djuret.

Djuren blir modeller för mänsklig sjukdom

Hela ingreppet tar mindre än en halvtimme och under tiden är musmamman smärtbedövad och under narkos. Målet med forskningen för den forskargrupp som Emma Andersson arbetar i är att få veta mer om hjärnan, men metoden fungerar även för andra sjukdomsmodeller:

Dessa djur blir alltså modeller för olika mänskliga sjukdomar. Vi behöver fortfarande göra djurförsök för att studera och förstå sjukdomar och utveckla nya läkemedel. Men det är viktigt att vi inte använder fler djur än vi absolut måste.

Knockout-metoden, det vill säga forskningen kring riktad genmodifiering av möss, ledde till att vetenskapsmännen bakom upptäckten fick nobelpriset i medicin 2007, de amerikanska forskarna Mario R. Capeccchi och Olivier Smithies, samt britten Martin J. Evans.