Logotyp Curie

Djurförsöksfrågan i relation till etiska principer

Inom såväl biomedicinsk forskning som klinisk praktik är det vanligt att diskutera etiska frågor i termer av de så kallade fyra principerna.

Tanken är att så gott som alla etiska problem som uppkommer i dessa sammanhang kan sägas handla om konflikter mellan de här principerna och svårigheterna att korrekt väga dem gentemot varandra.

Så här kan principerna formuleras:

  1. Göra gott
  2. Inte skada
  3. Respektera autonomi
  4. Upprätthålla rättvisa

Att djurförsök är ägnade att göra gott är förstås hela poängen med dem, men kruxet är att de också orsakar skada. Vilka skador som kan tänkas uppvägas av vilka vinster råder det ingen enighet kring, och det bottnar i en mer grundläggande oenighet om vilken idé om djurs moraliska status som är den mest rimliga. Lagar och förordningar säger att de möjliga fördelarna med försöket måste vägas mot djurens lidande, men det finns ingen exakt beskrivning för hur sådana avgöranden ska gå till.

Omständighet som både sänker och höjer ribban

Respekt för självbestämmande eller autonomi är svårt att använda när det gäller djur eftersom de inte har en tillräcklig autonom (självständig) förmåga. Även om djur i en enkel mening kan välja, till exempel mellan olika sorters mat eller aktiviteter, kan de inte i en mer avancerad mening överväga skäl, fördelar och risker. De kan inte ge ett informerat samtycke. Eftersom djur inte kan ge ett informerat samtycke strider inte försök på dem mot ett informerat samtycke. Man kunde tänka sig att denna omständighet både sänker och höjer tröskeln för när det går att använda djur inom forskningen. När det gäller barn, som i likhet med djur har reducerad autonom kapacitet, tänker vi i regel att eftersom de inte kan ge sitt informerade samtycke ska de endast i undantagsfall delta i forskning, och allra helst när riskerna är små.

Rättvisa handlar om hur nyttigheter och bördor bör fördelas. Vem som ska ha förtur på en akutmottagning, eller hur mycket resurser samhället ska lägga på sjukvård jämfört med skola eller klimatomställning, är alltså rättvisefrågor. Applicerat på djurförsöksfrågan kan man i rättvisetermer diskutera om det är försvarbart att placera en börda på en viss grupp – försöksdjur – men låta nyttan eller vinsten i första hand tillfalla en annan grupp – nämligen människor. (Även andra djur, både husdjur och djur i livsmedelsproduktion, kan gynnas av djurförsök.)

Sammantaget kan de fyra principerna egentligen inte i sig själva lösa etiska problem eller peka ut en handlingsrekommendation. De är snarare att betrakta som en verktygslåda för att sätta ramar för och ta sig an etiska frågor. Vad som i det enskilda fallet bör ges störst vikt av till exempel respekt för autonomi eller att göra gott, kräver en egen diskussion.

https://djurforsok.info/1453.html

OM TEXTEN: "Etiken kring djurförsök" är skriven våren 2022 av Henrik Ahlenius. Han forskar om psykologins och biologins filosofi, normativ etik, vetenskap och filosofi vid Stockholms universitet.

TIPS FRÅN REDAKTIONEN: Du får mest ut av texten på den här sidan om du läser hela avsnittet ”Etiken kring djurförsök” på sajten från början till slut, som en samman­hängande text!