Logotyp Curie
Tecknad bild. En person hänger över en typisk sökruta från en webbsida.

FAQ - vanliga frågor och svar

Genom att surfa runt på vår sajt kan du lära dig mycket om djurförsök inom forskning. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om djurförsök och svaren på dem.

En svår och känslig fråga

Djurförsök är en svår och känslig fråga. Vi som står bakom sajten får ofta frågor om varför djurförsök finns, hur de går till, hur vi gör för att djuren ska ha det så bra som möjligt samt vilka lagar och regler som gäller. Här har vi samlat några av de vanliga frågorna:

Nej. Sedan mars 2013 är det förbjudet med djurförsök inom kosmetikaindustrin i EU. Varken enskilda ingredienser eller färdiga produkter får testas på djur. Förbudet gäller även hygienprodukter. Det innebär att många basprodukter som tandkräm, tvål och schampo också omfattas av förbudet. Förbudet gäller också smink som importeras. Trots att kosmetika och hygienprodukter inte får testas på djur kan produkterna ändå innehålla ingredienser som är testade på djur. Det beror på att många ingredienser även har andra användningsområden, och att de i detta sammanhang testats på djur.

Ja, apor används till försök i Sverige, men i ett mycket begränsat antal och bara när det inte finns något annat alternativ. Forskning med apor sker i Sverige på Karolinska Institutet. Det gäller bland annat i forskning om hjärnans sjukdomar och forskning om mot hiv/aids, eftersom endast apor och människor är mottagliga för hiv-virus.

Det finns också krav från svenska och internationella läkemedelsmyndigheter att vissa läkemedel måste testas på apor innan de kan ges till människor. Två sorters makaker: krabbmakaker och rhesusapor används i dessa försök.

Det finns strikta regler om hur djuren ska ha det och hur de ska behandlas. Reglerna gäller utrymme, foder och hygien, och där ingår även att djuren ska få stimulans

Djurförsök måste ske enligt gällande regler. Den myndighet som ansvarar för frågor kring djurförsök och reglerna kring detta är Jordbruksverket. En föreståndare som Jordbruksverket godkänt övervakar att försöken genomförs enligt gällande bestämmelser. Om minsta oklarhet råder om hur djuren mår bedöms de av veterinär.

De djur man nog oftast tänker på som försöksdjur är uppfödda för att användas i forskning (så kallad destinationsuppfödning). Men i Sverige klassas även andra djur som försöksdjur eftersom vi utgår från syftet med försöket. Det gör att även t ex djur som lever vilt i naturen kan klassas som försöksdjur. Ett exempel på detta är beteendestudier på vilda djur och vissa typer av provfiske.

I de fall prover från människor kan användas så görs det. Det kan vara till exempel vävnadsprover.

I många fall är överensstämmelsen god eftersom många grundläggande biologiska mekanismer liknar varandra hos djur och människor. Därför kan utveckling av nya läkemedel inledas med djurförsök.

Forskarna arbetar ständigt med att utveckla nya metoder för att hitta alternativ till djurförsök. Forskarna kan till exempel få anslag från Vetenskapsrådet för att forska kring ”alternativa metoder till djurförsök”. Finns det ett alternativ till att använda djurförsök väljer forskarna detta för att minimera antalet djur men även eftersom djurförsök är dyra, tidskrävande och komplicerade att genomföra.

Djurförsök används i vetenskapligt syfte inom biomedicinsk och naturvetenskaplig forskning. Syftet är att ta fram nya läkemedel, nya behandlingsmetoder eller att öka vår grundläggande kunskap om hur människors och djurs biologi fungerar. Detta kan idag inte göras helt utan djurförsök. Men stora delar av den medicinska forskningen utförs i provrör eller med hjälp av cellodlingsteknik och så långt som det är möjligt används inte djurförsök.

Djurförsök är en verksamhet som är strikt reglerad och som lyder under svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. Djurförsök får bara användas när det inte finns några alternativa metoder.

För att få utföra djurförsök i Sverige måste man först ansöka om tillstånd hos en djurförsöksetisk nämnd, som gör en etisk prövning av försöket. I den etiska prövningen väger nämnden nyttan av forskningen mot det eventuella lidande som djuren kan utsättas för i försöket. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden är jurister. Av de tolv övriga ledamöterna i nämnden är ena hälften forskare, försöksdjurstekniker eller försöksdjurspersonal, medan den andra hälften består av lekmän. Några av dessa lekmän kommer från djurskyddsorganisationer.

Sajten Djurförsök.info är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och åtta svenska universitet och finansieras via dessa organisationer med statliga medel.

https://djurforsok.info/1126.html