Logotyp Curie

Smärtlindring ger bättre resultat

Under de senaste decennierna har smärtlindring i samband med djurförsök blivit en alltmer naturlig del av forskningen. Forskare är skyldiga att minska djurens smärta i försöken och forskning på djur som har ont kan dessutom påverka resultaten så att de blir missvisande.

– I början av 90-talet trodde många att det var bäst att djuren hade ont, det skulle underlätta läkning eftersom djuren inte rörde sig så mycket då. Forskare har också oroat sig för att smärtstillande läkemedel skulle påverka försöken. Idag har man kommit till insikt om att även smärtan i sig påverkar resultaten, och ibland mer än smärtlindringen, säger Patricia Hedenqvist.

Hon har arbetat som försöksdjursveterinär sedan mitten på 90-talet, först på Karolinska Institutet och sedan på företaget Biovitrum och numera på SLU. Hon menar att det under den tiden blivit rutin att smärtlindra djuren när det är möjligt.

Svårt att undvika smärta vid smärtforskning

Enligt svensk lag får djur som används i forskning inte utsättas för smärta om inte en djurförsöksetisk nämnd gett sitt tillstånd för detta.

– Men det går inte att ge smärtstillande läkemedel om man ska studera smärta eller vissa smärtsamma sjukdomar. Då måste vi istället se till att graden av smärta begränsas så mycket som möjligt och att smärtan begränsas i tid, förklarar Patricia Hedenqvist. Många smärtmodeller låter djuren själva avgöra när smärtan är för obehaglig genom att själva avbryta försöket. Ett exempel är stimulering med tryck på en tass där djuret flyttar tassen när det gör ont.

Att begränsa de smärtsamma försöken är viktigt ur ett djurskyddsperspektiv. Men det ligger också i forskarnas egenintresse att minska smärta eftersom resultaten i forskningen kan påverkas om djuren har ont. 

Bättre resultat med smärtlindring

Att begränsa de smärtsamma försöken är viktigt ur ett djurskyddsperspektiv. Men det ligger också i forskarnas egenintresse att minska smärta eftersom resultaten i forskningen kan påverkas om djuren har ont. Smärta innebär att djuren får ett annorlunda beteende och att parametrar som blodtryck och hormoner påverkas.

– Vi har allt att vinna på att se till att försöksdjuren inte har ont. Det finns inga problem med att ge smärtlindring i samband med kirurgi, det innebär bara att de återhämtar sig snabbt så att vi kan studera dem, säger Klas Abelson, forskare i försöksdjursvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Alla redovisar inte

Ändå är det, enligt Klas Abelson, först under de senaste 10-20 åren som forskningen om smärtlindring hos djur har tagit fart. Det finns fortfarande många frågor kvar att lösa. I sin egen forskning tittar han på skillnader i fysiologi beroende på stam och kön.

– Vi behöver förmodligen anpassa doseringen av smärtlindrande medicin efter till exempel kön. Men oftast finns det bara en dos angiven i litteraturen.

Han säger också att det är svårt att få en helhetsbild av hur smärtlindring används internationellt.

– Många forskare skriver inte ut i sina vetenskapliga artiklar om och hur de använt smärtlindring i djurförsök.

Samma medel som till människor

De smärtlindrande läkemedel som används är i stort sett samma som de som människor får vid smärta. Medicinerna tillhör ofta någon av grupperna morfinliknande läkemedel, antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller lokalbedövande medel.

Mer kunskap behövs

Det saknas ibland kunskap om lämpliga doser och hur läkemedel tillförs (så kallade administrationsvägar) på försöksdjur och därför behövs mer forskning på det området. Det är också viktigt att kunna bedöma smärta för att kunna behandla den och bedöma om behandlingen har effekt. Dock kan smärtbedömning vara svårt på vissa djurslag. Under senare tid har djurs ansiktsuttryck kommit att användas för att bedöma smärta. Skalor för ansiktsuttryck har utvecklats för användning på till exempel gnagare, kanin och gris. Man talar om så kallat "pain face", som tycks vara relaterat till djurens upplevelse.

Utvecklingsarbete med hjälp av artificiell intelligens (AI)

Sedan Jeff Mogils lab i Kanada publicerade en pain-face-skala för mus, försöker man nu automatisera smärtbedömning med hjälp av AI.

Med flera tusen bilder av möss med och utan smärta kan en så kallad algoritm utvecklas som gör att en dator kan bedöma en bild av en mus på 5 sekunder – medan en människa efter träning behöver 3 minuter.

Några av svårigheterna är att algoritmen måste utvecklas för möss med olika pälsfärg och att möss som sover kan misstas för att ha ont. Därmed återstår mycket utvecklingsarbete innan AI kan användas i stor skala.

https://djurforsok.info/875.html