Försöksdjurstekniker

Eftersom försöksdjursteknikern är den som har mest kontakt med djuren har de en viktig uppgift i att meddela forskaren och veterinären om djuren visar på avvikande beteenden eller sjukdomssymptom.

För djurens talan

Försöksdjursteknikerna utfodrar, håller rent och sköter om försöksdjuren. De spelar också en annan viktig roll, de representerar djuren inför forskarna:

– Vi talar för djuren. Vår främsta uppgift är att se till att djuren har det så bra som möjligt efter de förutsättningar som finns, säger Ingela Bertilsson på Rudbeckslaboratoriet i Uppsala.

Här arbetar Ingela Bertilsson tillsammans med fem andra kollegor. De har varsitt rum som de ansvarar för.

I Ingela Bertilssons rum står mössens plastburar i ställningar, så kallade reoler, längs väggarna. I varje bur finns två eller tre möss. På buren finns en lapp som talar om när mössen är födda, när de avvandes från sina föräldrar och vem som ansvarar för dem. De har också ett referensnummer som visar att forskningsprojektet har genomgått en etisk prövning.

– Det första jag gör på morgonen är att se till djuren så att allt är som det ska. Om någon ser hängig ut kontaktar jag den ansvariga forskaren. Tillsammans diskuterar vi hur vi ska hantera det. Är vi osäkra eller oense kontaktar vi försöksdjursveterinären som beslutar vad som ska göras.

Står upp för sin sak

Ingela Bertilsson har gått djurvårdarlinjen på ett naturbruksgymnasium. Hon hade inga planer på att arbeta med försöksdjur när hon började, men fick upp ögonen för det under en fördjupningskurs i utbildningen.

– Vi hade en mycket engagerad och bra lärare som fick mig intresserad av att jobba med försöksdjur, säger hon.

Annars är hundar Ingela Bertilssons stora intresse och hennes engagemang för djuren går det inte att ta miste på. Hon ser det som sin uppgift att föra djurens talan och hon tvekar inte att säga vad hon tycker.

– Är det någon som har en annan synpunkt än vad jag har får vi ta en diskussion om det. Jag tycker att det är jobbigt att se djur gå runt och ha ont för att forskarna ska få sina resultat.

Diskar mängder med burar

Ingela Bertilsson trivs med sitt jobb, trots att det ofta är monotona rörelser och fysiskt tungt. En gång i veckan ska sågspånen bytas ut och burarna diskas. Ingela Bertilsson vet inte hur många burar hon rengör varje vecka, och hon vill inte heller veta det.

– Jag brukar ta en reol i taget. Det skulle vara för jobbigt på måndag morgon annars att veta hur många burar jag har framför mig, säger hon.

Allergisk mot urin

Hygienen är viktig. Som besökare i djurhuset är det ombyte från topp till tå och noggrann rengöring som gäller. Försöksdjursteknikerna bär dessutom alltid hårnät och använder plasthandskar när de hanterar djuren.

Varje bur har egen ventilering och byte av sågspån sker alltid i dragskåp, främst för att undvika att djuren ska smitta varandra, men också för att skydda personalen. Trots det har Ingela Bertilsson utvecklat allergi, något som inte är ovanligt när man jobbar nära djur.

– Jag har blivit allergisk mot mus- och råtturin. Jag känner särskilt av det när vi har större djurgrupper med många hannar, men oftast går det bra. Jag rekommenderar alla som arbetar med djur på det här sättet att använda munskydd, säger hon