Marsvin

Marsvin används alltmera sällan i djurförsök. När de används handlar det vanligen om forskning kring allergier och astma. Anledningen till detta är att människans och marsvinets luftvägar har stora likheter.

Allergier hos marsvin liknar människans

Marsvinet utvecklar lätt allergiliknande reaktioner och reagerar ungefär på samma sätt som människan när det utsätts för olika allergiutlösande ämnen. Även marsvinets hud reagerar på ett liknande sätt som människans, vilket gör att marsvinet också har en plats inom hudforskningen.

Marsvin i studier om njursten, hörsel och c-vitaminbrist

Marsvinet används även i forskning om njursten och njurstensbildning.

Hörsel, hörselnedsättningar och c-vitaminbrist hör också till det som studeras på marsvin. Marsvinets inneröra har en lämplig storlek för hörselexperiment, och förutom apor är marsvin de enda djur som inte själva kan producera c-vitamin. Precis som människor måste apor och marsvin få i sig c-vitamin via maten för att överleva. Det gör marsvinet lämpligt för studier om c-vitaminbrist.

Tidigare forskning med marsvin har ersatts med djurfria metoder

Tidigare användes marsvin för att diagnostisera infektionssjukdomar. Prover togs från sjuka patienter och gavs till marsvin för att se om de i sin tur blev sjuka.

Så gör man inte längre. I dag finns det bättre, djurfria metoder för att ställa diagnos. Detta är också en av anledningarna till att marsvinet blivit allt ovanligare som försöksdjur.