Så väljer forskaren djur

Många olika djurslag används inom forskningen, till exempel möss och kaniner, hundar, illrar och fiskar. I Sverige används främst fiskar, möss och råttor som försöksdjur.

Vad avgör vilket djur som väljs för forskningen?

Det är ofta en kombination av orsaker som avgör vilka djurslag som forskare väljer för olika undersökningar:

• vilken forskning som tidigare har gjorts med djurslaget
• vetenskaplig relevans
• tillgänglighet
• vad som är praktiskt genomförbart

Forskaren måste motivera varför hon eller han väljer en viss djurart i ansökan som skickas till den djurförsöksetiska nämnden.

Krav vid utveckling av läkemedel

Ett läkemedel som ska användas av människor måste vara testat på minst två olika djurslag. Det är ett krav från de myndigheter som hanterar reglerna kring läkemedelsutveckling. Anledningen är att ett läkemedel kan ha olika effekt i olika djurslag.

Säker livsmedelsproduktion

Många djur i lantbruk används för livsmedelsproduktion och det är därför viktigt att ta reda på hur fort läkemedlen lämnar kroppen så att man får fram livsmedel som är säkra för människor att äta.

Tradition och vana kan avgöra val av djurslag

Ganska ofta styrs valet av djurslag av tradition och vana. Om det tidigare har forskats mycket på ett djurslag finns det stor kunskap och erfarenhet om hur djurslaget fungerar och vilka värden som är normala för djuret.

Det underlättar för forskaren att dra slutsatser i en ny undersökning. Det här är en av anledningarna till att vissa djurslag har varit mer populära som försöksdjur. Råttor, till exempel. Fast när det gäller just råttor så används de betydligt mera sällan i forskningen nu än tidigare. Däremot ökar användningen av möss.

Likhet med människan avgörande

Om syftet är att använda djuren som modell för en funktion eller en sjukdom som drabbar människan kan det vara lämpligt att välja ett djur som liknar människan i det avseendet.

Grisens hjärtkärlsystem är till exempel i många avseenden mer likt människans än vad hundens är. Det innebär att man kan studera hjärtinfarkter på gris på ett mycket bättre sätt än på hundar.

Hunden och människan delar vissa sjukdomar

Det finns flera exempel på sjukdomar som hundar och människor delar, bland annat bröstcancer, diabetes och olika hjärtsjukdomar.

För lite mer än hundra år sedan började man avla fram hundraser med olika utseende och genetiska egenskaper. Men aveln innebar också att vissa raser fick vissa sjukdomar.

Forskare kan leta efter anlagen för sjukdom hos de raser som är drabbade. Eftersom hundar och katter inom samma ras är mycket närbesläktade, är det lättare att hitta förändringar i arvsmassan, innan man går vidare till studier av människan.

Ekonomi och storlek kan påverka vilket djur som väljs

I många fall avgör kostnaden vilka djurslag som går att använda. Möss är till exempel billigare att sköta än större djur.

Ibland behöver forskarna använda djur av en viss storlek. När kirurger ska träna på hjärtoperationer kan det underlätta om djurets hjärta är ungefär lika stort som människans.

Å andra sidan kan det vara svårt att använda ett stort försöksdjur om man till exempel ska testa ett helt nytt läkemedel. I början av läkemedelsutvecklingen har forskarna oftast mycket liten mängd av ett sådant läkemedel och det skulle inte räcka att ge till stora djur. Dessutom kan läkemedlet vara dyrt och det blir billigare att ge till djur av mindre storlek, då det krävs en mindre mängd läkemedel.