Provfiske för att kontrollera hav och sjöar

Det är det Internationella Havsforskningsrådet som samlar in data från provfiske från alla länder runt Östersjön och Nordsjön. Informationen beskriver hur fiskbestånden ser ut och används för att ge råd till länderna om vilka fiskekvoter som är lämpliga.

– Verksamheten är till för att skydda bestånden och för att förhindra att haven fiskas ut. Rekommendationerna används i förhandlingar mellan ländernas politiker där kvoterna för fiske räknas ut, säger Erik Petersson, professor i akvatisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Standardiserade metoder viktigt

SLU utför en stor del av det svenska provfisket och Erik Petersson är utsedd föreståndare för den verksamheten. Metoderna för provfisket är standardiserade för att alla länder ska göra på samma sätt.

– Det finns en manual som beskriver exakt hur det ska gå till, var vi ska provfiska och vad vi ska rapportera. Det finns inget utrymme för att göra på något annat sätt, men vi lämnar alltid en ansökan till den djurförsöksetiska nämnden ändå. Om nämnden godkänner den så gäller den för fem år och innebär alltså att vi gör en skattning av antalet fiskar vi kommer att fånga.

I havet sker provfisket med hjälp av trålning, dels på botten och dels i den fria vattenmassan. Trålningen kombineras med ekolodsundersökningar; man skickar ner en ljudpuls i vattnet som studsar tillbaka från de enskilda fiskarna som ett eko. Det ger en bra uppfattning om antalet fiskar, men som inte säger något om vilken art fisken har, hur fort de har vuxit eller om de har parasiter. Att tråla ger en möjlighet att ta stickprov på vissa fiskar som undersöks närmare.

Mellan fyra och sex miljoner fiskar tas upp varje år på det här sättet. Allra mest rör det sig om skarpsill, där provfisket resulterar i omkring tre miljoner försöksdjur.

Erik Pettersson:

Det är förstås stora mängder, men samtidigt måste man komma ihåg att det finns 150-250 miljarder skarpsill i Östersjön. Hela provfisket utgör ungefär 0,3 promille av yrkesfisket.

Provfiske i inlandsvatten

Även i sjöar och vattendrag utförs provfiske. Då är syftet ofta att kontrollera kvaliteten på vattnet och ekosystemet i sjön. EU-direktiv beskriver hur detta provfiske ska gå till. I rinnande vatten används elfiske, där en ström skickas genom vattnet och bedövar fisk som träffas av den. I insjöar används nät med olika stora maskor för att fånga fisk av olika storlekar. I större sjöar förekommer även trålning. Runt 100 000 fiskar fångas i nät i sjöarna och på en del av dem kontrollerar forskarna fiskens kön och storlek och plockar bland annat ut gällock från abborre och fjäll från mört. Hörselstenar i huvudet på fiskar är viktiga för att bestämma hur gammal fisken är. Erik Peterson beskriver hur detta hjälper oss att förstå miljöförstöring, till exempel vid försurning.

– Om vi bara räknar mörtarna ser det bra ut, men när vi åldersbestämmer dem visar det sig kanske att alla är 30 år gamla. Fiskarna misslyckas alltså med att föröka sig år efter år efter år i en försurad sjö och detta kan vi inte veta om vi inte undersöker dem.

I Sverige är ett stort antal sjöar privatägda och i dem går det inte att bedriva provfiske utan att ha ägarens tillåtelse. Men det är oftast inget problem att få. Erik Petersson menar ändå att provfisket skulle behöva utökas för att få mer kunskap om hur våra inlandsvatten ser ut och fungerar.

– Vi har 97 000 sjöar i Sverige och vi har haft provfiske i runt 4 000 av dem. Det vore bra om vi hade mer information, särskilt med tanke på de klimatförändringar som nu sker. När vi inte vet hur det ser ut innan klimatet förändras vet vi inte heller hur vattnen och fisken påverkas.