Hur gör djur – studier om djurs beteenden

Tänk att det finns fiskar som är blyga, vildsvin som är så orädda att de bor mitt i storstaden och tänk att ingen vet varför däggdjur leker. Djurens naturliga beteenden har utvecklats genom generationer. Forskare tar reda på hur de fungerar och varför. Ny kunskap om djurs beteende kan hjälpa oss att bygga bra miljöer till djuren.

Forskarna har inte svar på alla frågor, men på många. Svaren har de fått bland annat genom att göra djurförsök för djurens skull. När de studerar djurens naturliga beteenden i djurförsök ökar vår kunskap om djur. Ju mer vi lär oss desto bättre kan vi förstå hur de fungerar och ta hänsyn till det. Ett sådant exempel är att bedriva skogsbruk i Sverige så att vi inte förstör djurens naturliga livsmiljö. Det finns många arter, till exempel vitryggig hackspett, som kanske inte kommer att överleva annars.

Som grupp och individ

Ibland är det bra att vara blyg. En blyg fisk som simmar i okända vattendrag iakttar först och agerar sedan. Det beteendet gör att de klarar sig bättre än en modig fisk. I ett mer välkänt vatten har den modiga fisken en fördel före den blyga och överlever lättare.

Det gör att bland fiskarna finns det individer med olika temperament och det gäller alla djurarter som forskare hittills har undersökt. Det är klart att en talgoxe först och främst beter sig som talgoxar gör, men bland talgoxarna finns det de som är mer tillbakadragna och de som är mer framåt. Ett djurs naturliga beteende är inte stöpt i en form utan det utvecklas hela tiden.

– Djuret är visserligen genetiskt programmerat att reagera på ett visst sätt när det händer något i omgivningen, men det anpassar sig också. Det är de djur som klarar sig bäst som för generna vidare och samtidigt utvecklar arten, förklarar Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Leken är en skola

När vargen började söka sig till människorna levde de nära oss i många generationer. Det tog mer än 20 000 år innan de övergick till att bli hundar som vi idag har som husdjur. För ungefär 15 000 år sedan började människor ta kontroll över aveln och det har resulterat i hundratals hundraser – och många fler ”gatukorsningar”.

Vargen och hunden har utvecklats till två olika arter.

– Hundar har anpassat sig till människor och de är riktigt skickliga på att förstå oss. Det är bra eftersom de lever med oss, men de har tappat en del av den naturliga utvecklingen. En hund slutar inte att leka när den blir könsmogen. Det gör en varg. Man kan säga att hundar aldrig blir riktigt vuxna i huvudet, säger Per Jensen.

Leken är en skola som alla däggdjursungar går i. Under leken tränar de sig och får en bättre självkunskap, men forskarna kan ännu inte förklara varför däggdjur leker. De gör det, men varför är ett mysterium. Därför forskas det mycket om lek och också om sömn. I princip alla djurarter måste sova trots att det kan vara livsfarligt ute i naturen. Varför måste de det? Ännu ett olöst mysterium.