Logotyp Curie

Förstå hur kroppen fungerar

Medicinsk grundforskning går ut på att förstå hur människokroppen fungerar i friskt och sjukt tillstånd. Genom att undersöka olika biologiska processer, försöker forskarna begripa mekanismerna bakom dessa processer och deras koppling till sjukdom.

Operation

Djurförsök på gris ger kunskap om människohjärtan. Här förbereds operation av gris på Göteborgs universitet. Foto Karin Nordin.

Musen vanligaste försöksdjuret

Studier på djur är en nödvändig källa till nya kunskaper, både om allmänna biologiska mekanismer och om sjukdomsmekanismer.

Komplexa studier, där det krävs kunskaper om hur en mängd olika organ samverkar och kommunicerar med varandra i en levande organism, går inte att göra på annat sätt än i djur och människa.

Nästan alla av människans gener finns också hos musen. Detta i kombination med att stor kunskap finns för att till exempel skapa genetiska förändringar just i möss har gjort att musen därför är det vanligaste försöksdjuret inom medicinsk forskning. Även andra smågnagare som råtta används mycket.

Genetiska studier är idag ett av de mest kraftfulla verktygen för att förstå mekanismerna bakom sjukdomar.

Sövd råtta på operationsduk

Djurförsök på råttor har gett stor kunskap om hur människans kropp fungerar. Bild från Göteborgs universitet. Foto Amiforma.

Gener slås på och av

Oftast används genförändrade djur. Det finns kraftfulla tekniker som gör det möjligt att studera en eller flera geners betydelse för en hel organism.

En transgen mus innebär att en gen läggs till i musens arvsmassa. Det går också att slå ut funktionen hos en eller flera av musens normala gener. Denna metod kallas knockoutmetoden.

Olika ingångar för djurförsök

De medicinska djurförsöken kan ha olika ingångar:

  • En väg är genetisk kartläggning av patienter. Den leder fram till en hypotes om en riskgen för en viss sjukdom. Så var fallet då forskare identifierade bröstcancergenen BRCA1. Med hjälp av studier i en genförändrad mus, som antingen fått ett överskott av motsvarande gen eller där man tagit bort riskgenen, går det att via organ- och cellstudier specialstudera genens koppling till sjukdomen.
  • I andra studier undersöker forskaren först en gen och dess funktion i djuret. Hen försöker sedan kontrollera om en motsvarande gen hos människa har en liknande funktion och kanske kan vara knuten till en sjukdom.
  • En tredje variant kan vara rent grundläggande forskning där syftet kan vara att specialstudera en process i kroppen för att kartlägga hur den går till i detalj. Kunskapen från sådana studier kan ge oväntade möjligheter för utveckling av behandlingsmetoder eller läkemedel. Ett sådant exempel är svenske Nobelpristagaren Arvid Carlssons forskning om olika receptorer på celler som senare ledde fram till att andra forskare kunde utveckla blodtrycksmedicinen Seloken. Det blockerar en viss typ av mottagarmolekyler i kroppen. Man upptäckte också användbara effekter om man istället stimulerade samma mottagarmolekyler. Detta ledde till framtagandet av astmamedicinen Bricanyl.

https://djurforsok.info/1013.html