Lagkrav på djurförsök när läkemedel tas fram – men alternativa metoder används också

– Försök görs numera även i provrör och med hjälp av datormodeller, inte minst i tidig läkemedelsutveckling, säger Camilla Svensson som arbetar på Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket är i Sverige den statliga myndighet som ska se till att de mediciner människor och djur behöver är effektiva, säkra att ta och håller hög kvalitet.

Läkemedelsverkets arbete styrs både av svenska lagar och lagar som är gemensamma för alla länderna inom EU, till exempel de EU-lagar som ska skydda djur som används inom forskningen. Bland annat ska principen för 3R följas (efter engelskans replace, reduce, refine), det vill säga antalet djurförsök ska ersättas, minskas och förfinas om det går utan att det vetenskapliga resultatet försämras.

Lång process att ta fram ny medicin eller vaccin

Det tar som regel åtta till femton år att ta fram en ny medicin eller ett nytt vaccin. Det är en lång process att först lära känna en sjukdom och sedan försöka ta reda på vad i kroppen som behöver påverkas för att kunna skapa ett läkemedel som fungerar. Dessutom vill ingen se oönskade biverkningar hos dem som ska använda medicinen.

– Men ibland går framställningen snabbare, säger Camilla Svensson. De olika covid-vaccinen är ett bra exempel på det. Där tog det bara ungefär ett år att utveckla och godkänna de första vaccinerna. Att det gick så snabbt berodde bland annat på att man byggde vidare på tidigare kunskap om vaccinutveckling, i kombination med modern men ändå känd teknik som lätt kunde anpassas efter det nya viruset.

Enligt Camilla Svensson visar statistik att djurförsöken inom läkemedelsutvecklingen stadigt minskar inom EU. Camilla Svensson förklarar att lagen visserligen ställer krav på olika typer av tester i djur, men att både in vitro-tekniker (försök i provrör) och in silico-metoder (försök i datamodeller) numera kan accepteras i moment på vägen mot ett nytt läkemedel.

Andra tester än djurtester är bättre och billigare

Tidigare användes många djur även vid kvalitetskontroller av vissa läkemedel, vid varje ny sats som producerades. I det sammanhanget används i dag nästan uteslutande in vitro-teknik. Enligt Camilla Svensson har in vitro-testerna visat sig vara både bättre, snabbare och billigare än djurtesterna.

Sedan finns andra saker som också avgör om testning i djur är nödvändiga eller inte.

– Till exempel finns det gen- och cellterapier som är extremt specifika för människan. Att testa sådana läkemedel i djur bedöms inte ge någon relevant information. Då är det bättre att använda humanceller och in vitro-teknik i stället för djurförsök.

Djuren är helt enkelt för olika människan för att de resultat man får från djurförsöken ska kunna tillämpas på människor.

Strävan efter gemensamma regler för hur läkemedel tas fram

Reglerna för hur man tar fram läkemedel ser ungefär likadana ut i stora delar av världen, berättar Camilla Svensson.

– EU-länderna ligger i framkant när det gäller att ta till sig nya försöksmetoder, men vi samarbetar med USA, Japan, Kanda och Australien för att kraven ska vara så lika som möjligt mellan olika regioner.

Samsyn är viktigt med tanke på att läkemedel utvecklas mot en global marknad.

– Om vi ställer högre krav inom EU finns det en risk att utvecklingen och testningen av läkemedel flyttar till andra regioner i stället.