Logotyp Curie

Status quo och utökad jämlikhet

Människor i Sverige, i västvärlden, ja, på hela jorden har en massa olika uppfattningar om djurs moraliska status. Olika idéer om hur viktiga djur är och vad människan får och inte får göra med dem.

Säkert finns det skilda synsätt till och med inom din familj och vänkrets. Därför är det svårt att i allmänna ordalag tala om ”vår syn på djur”. Men vi vet att vi använder djur och att vi samtidigt anser att djur på olika sätt bör skyddas och värnas. Denna uppfattning är lite vag men säger alltså att djur har en moralisk status, fast den är lägre än människans. Vi kan kalla denna syn status quo, som är ett latinskt uttryck för att något är oförändrat. Status quo-synen går alltså ut på att det rådande läget i stora drag är moraliskt försvarligt.

Om status quo uttrycker vårt existerande normsystem så kan man säga att det utmanas av en mer radikal idé, som föreslår en sorts moralisk jämlikhet mellan djur och människa. Åtminstone mellan människa och sådana djur som har ett medvetande som gör att de kan känna.

Kännande varelser

De flesta forskare anser att andra däggdjur har förmåga att känna njutning, stress, smärta, och så vidare. Troligen har också andra ryggradsdjur som fåglar, fiskar och reptiler den förmågan. Bläckfiskar är en klass ryggradslösa djur med ett avancerat nervsystem, och detta tillsammans med deras intelligenta beteende visar att de är kännande varelser. Alla dessa slag av djur omfattas därför av den lagstiftning som reglerar djurförsök.

När det gäller andra ryggradslösa djur som till exempel insekter och kräftdjur är det osäkrare i vilken mån vi har stöd för tanken att de har förmåga att lida och njuta. Det verkar också sannolikt att dessa förmågor inte är allt eller inget, utan kan finnas i olika grader och ha olika funktionssätt hos olika arter.

Vilka djurslag som har dessa olika förmågor och i vilken grad de har dem påverkar deras respektive moraliska status.

https://djurforsok.info/1445.html

OM TEXTEN: "Etiken kring djurförsök" är skriven våren 2022 av Henrik Ahlenius. Han forskar om psykologins och biologins filosofi, normativ etik, vetenskap och filosofi vid Stockholms universitet.

TIPS FRÅN REDAKTIONEN: Du får mest ut av texten på den här sidan om du läser hela avsnittet ”Etiken kring djurförsök” på sajten från början till slut, som en samman­hängande text! Vill du skriva ut texten kan du göra det här.