Logotyp Curie

Utmaningen av status quo

De som försvarar idén om ett jämlikt hänsynstagande tar som en given utgångspunkt att människor sinsemellan i en fundamental mening är moraliskt jämlika, att vi alla har samma moraliska status. Så den uppfattningen råder det inte någon strid om.

För att förstå och utvärdera jämlikhetsutmaningen kan vi börja med att titta på vår kulturs nuvarande ståndpunkt rörande jämlikhet och djur. Denna hållning rymmer två breda värderingar som kan uttryckas ungefär så här:

a) Alla människor är lika mycket värda

b) Människan är mer värd än djuren

Dessa formuleringar har nästan karaktär av slagord eller slogans. Vad menar vi till exempel med att alla människor är lika mycket värda? Om det brinner i en byggnad kan man nog räkna med att en förälder kommer att prioritera att sätta sina egna barn i säkerhet framför att rädda så många personer som möjligt. De flesta skulle nog anse att detta inte bara är vad man kan förvänta sig, utan att det också är försvarligt. Denna slags partiskhet eller prioritering av vissa framför andra tycks vara en utmaning för jämlikhetstanken. Föräldrar är typiskt sett partiska till förmån för sina egna barn, men de accepterar också i allmänhet att räddningstjänsten inte har den prioriteringen. När brandmännen kommer till platsen försöker de helt enkelt rädda så många som möjligt. Och alla föräldrar anser att så ska offentliga institutioner fungera. Så partiskhet och opartiskhet kan variera efter vilken roll man har, privat och i samhället.

Den som ser sig omkring i världen och betraktar olika människors levnadsvillkor och livsöden kommer knappast till slutsatsen att här har vi en plats där alla ses som lika mycket värda.

Normativ utsaga

Men det betyder bara att vi inte ska förstå a) som en beskrivande tanke, en hypotes om hur världen fungerar eller ser ut. Istället är det en normativ utsaga, någonting som kan användas för att etiskt värdera hur världen ser ut. Att vissa utan någon som helst anledning drabbas av summarisk rättsskipning eller till och med folkmord är fel och dåligt just eftersom det strider mot tanken om alla människors lika värde.

För många idag verkar idén om en mellanmänsklig moralisk jämlikhet – att alla människor är lika mycket värda – lika viktig som självklar, även om det ibland kanske mest är en sorts läpparnas bekännelse. (Det vill säga, man säger så men arbetar egentligen inte för att det ska vara så.)

Historiskt är tanken mycket radikal och förhållandevis ny. För de flesta tänkare, och i de flesta samhällen, har det varit uppenbart att olika människor tvärtom är olika mycket värda. Adel över bönder, män över kvinnor, kristna över hedningar, vita över svarta och så vidare och så vidare.

En sådan moraluppfattning kunde också hänvisa till att människors ”viktighet” hade att göra med hur produktiva de var för samhället, vilken intelligens de hade eller vilka talanger de besatt. Som regel vill vi blockera dessa typer av speciallösningar, och vårt sätt att mer precist formulera den mänskliga jämlikhetstanken kan då låta ungefär så här:

a) Oavsett skillnader i talang, begåvning eller förmåga, utseende, kön eller etnicitet är varje individuell människas intressen, behov, välfärd och önskningar lika angelägna att beakta, skydda, och främja.

Tilltalande tanke

Detta är på många sätt en tilltalande tanke, och den erbjuder ett användbart argument mot olika former av rasism, elitism och andra tankeriktningar som sätter vissa människor i en sorts moralisk särställning ovanför andra.

Denna inkluderande tanke samsas i vår kultur med en mer exkluderande, nämligen b) ovan, den om människans mervärde jämfört med djuren.

Varför är människan mer värd än djuren? Utöver religiösa skäl kan man peka på att det finns kognitiva skillnader (skillnader i förståndet) mellan människa och djur. Alla mänskliga förmågor finns förstås i någon mån även hos djur, men det är ändå rimligt att se ett sorts intellektuellt språng mellan oss och till och med våra närmaste släktingar. Schimpanser har ett avancerat socialt samspel och de är duktiga problemlösare, men de skriver inte litteratur, dokumenterar vetenskapliga rön, formulerar moralfilosofier eller skriver sin historia.

Så här kunde man kanske mer fullödigt formulera tanken att människan är mer värd än djuren:

b) Människans unika förmåga till tänkande, språk, skapande, kunskap, moral, kultur etcetera, ger henne ett värde som djur saknar.

Trots att dessa mer utvecklade formuleringar av a) och b) båda kan sägas vara viktiga stöttepelare i vår moralsyn, kan man fråga sig om de verkligen är förenliga med varandra. Tanken om mellanmänsklig jämlikhet avfärdar ju sådant som intelligens och nytta för andra som grund för att en individ omfattas av jämlikhetsanspråken. Men för att motivera det mänskliga mervärdet i förhållande till djuren lyfts just dessa egenskaper fram.

Det ser ut som att vi antingen tvingas välja en alltför liten grupp – en sorts kognitiv elit som bara omfattar vissa människor – eller en mer inkluderande jämlikhet som omfattar alla människor men också andra djur med intressen och behov.

De som förespråkar att djur och människa bör ges ett jämlikt hänsynstagande anser att valet bör vara att avvisa den elitistiska synen och omfamna denna mer inkluderande syn. Som detta resonemang visar innebär tanken att djur och människor i en viktig mening är moraliskt jämlika inte ett brott mot moraliska övertygelser som redan är allmänt accepterade. Tvärtom bottnar den uppfattningen i samma resonemang som ligger till grund för den mellanmänskliga jämlikhetstanken, nämligen att vi individer trots olikheter alla har intressen, behov och känslor som bör tas i beaktande.

https://djurforsok.info/1447.html

OM TEXTEN: "Etiken kring djurförsök" är skriven våren 2022 av Henrik Ahlenius. Han forskar om psykologins och biologins filosofi, normativ etik, vetenskap och filosofi vid Stockholms universitet.

TIPS FRÅN REDAKTIONEN: Du får mest ut av texten på den här sidan om du läser hela avsnittet ”Etiken kring djurförsök” på sajten från början till slut, som en samman­hängande text!