Logotyp Curie

Praktiska följder av de fyra idéerna

Vi har gått igenom fyra olika uppfattningar om djurs moraliska status.

När det gäller två av dem är de praktiska följderna ganska uppenbara: Om djur helt saknar moralisk status kan människan göra som hon vill med och mot dem. Om djur däremot har grundläggande moraliska rättigheter är slutsatsen den motsatta: Vi får aldrig använda djur som medel för vetenskapliga och andra slags ändamål, inte ens om dessa ändamål är mycket värdefulla.

Att en varelse har en rättighet är ett hinder mot att kastas in i olika typer av nyttokalkyler.

Rättighetssynen betraktar alltså djurförsök ungefär som vi idag ser på forna tiders försök med utsatta människor som på olika sätt exploaterades för att främja vetenskapen. Man behöver inte sätta sig in i det eventuella vetenskapliga värdet för att avvisa dessa försök som helt oförsvarliga. Att rättighetssynen har så radikala följder är säkerligen något som gör att många anser att den måste vara felaktig. Men just för att den har dessa följder är det angeläget att noga betänka den. När vi ser bakåt i historien är det lätt att konstatera vilka moraliskt blinda fläckar som funnits i olika civilisationer vid olika tidpunkter. Vi vill inte bli en i raden i en sådan dyster uppräkning när framtidens människor ser bakåt.

Lite mera oklart

Det som här har kallats status quo har mer oklara följder. Eftersom människan enligt den här synen är viktigare än djur kan det tyckas som att vårt nyttjande av dem därmed är försvarbart. Men även om djur spelar mindre roll än människor är det en öppen fråga om de spelar så pass mycket mindre roll att det är försvarligt att föda upp och äta djur i industriell skala mest för att många människor föredrar smaken av kött framför andra tillgängliga alternativ. Medicinskt motiverade djurförsök verkar lättare att motivera, men också där bör man kanske mer ärligt betänka hur osäker vinsten ofta är gällande den enskilda studien, samtidigt som vad de specifika djur som används i försöket kommer att utsättas för är någorlunda förutsägbart. I ett samhälle måste vi förstås ofta fatta beslut under osäkerhet men man kan se ett särskilt moraliskt problem i att man skapar en definitiv skada för att nå en möjlig vinst.

En annan faktor som kan tänkas försvåra möjligheten att etiskt rättfärdiga djurförsök är insikten att mycket kan göras för att främja mänsklig hälsa och långlevnad som inte kräver ytterligare djuranvändning, till exempel att förbättra tillgången till malarianät, rusta upp sanitära förhållanden, tillgängliggöra befintliga vaccin, starta kampanjer för att minska rökning och främja goda kost- och motionsvanor, stärka kvinnors makt över sin reproduktion och så vidare. Sådana insatser beror mer på politiska prioriteringar än på att vi med hjälp av djurförsök tar fram ny kunskap.

Sätter en högre tröskel

Självklart finns det också hälsoproblem och sjukdomstillstånd som vi inte kommer att kunna komma tillrätta med utan att forskning på människor och djur görs, men överlag är det ett klokt råd att inför olika vägval ställa sig frågan vad man kunde ha uppnått med samma tid och resurser istället.

Tanken att djur bör ges samma hänsyn till sin upplevda välfärd som människor kan liksom rättighetssynen tyckas utesluta användning av djur för mänskliga syften, men det är kanske rimligare att se det som att den sätter en högre tröskel än vad vi traditionellt tenderat att acceptera. Eftersom människor och djur har olika intressen och behov är det inte självklart (även om vi alltså bör ge de respektive intressena och behoven samma vikt) att allt som är fel att göra mot människor också vore fel att göra mot djur. Att leva i fångenskap, till exempel, är någonting helt annat för en människa än för en hamster. Men det är ändå tydligt att jämlikhetstanken med hänvisning till upplevt välbefinnande skulle få radikala följder för vårt samhälle om den genomfördes på allvar.

Vad betyder status quo?

Status quo är latin och betyder ungefär ”oförändrat tillstånd”. Det är ett uttryck som dyker upp i många olika sammanhang. När uttrycket används inom vetenskapen läggs det normalt inte någon värdering i det. Då handlar det mer om att man konstaterar att ingenting har hänt sedan den senaste upptäckten eller mätningen.

https://djurforsok.info/1451.html

OM TEXTEN: "Etiken kring djurförsök" är skriven våren 2022 av Henrik Ahlenius. Han forskar om psykologins och biologins filosofi, normativ etik, vetenskap och filosofi vid Stockholms universitet.

TIPS FRÅN REDAKTIONEN: Du får mest ut av texten på den här sidan om du läser hela avsnittet ”Etiken kring djurförsök” på sajten från början till slut, som en samman­hängande text!