När forskningen kräver djurförsök

Många är på plats för att lyssna på Christian Broberger på konferensen om djurförsök – och alternativ till djurförsök – som äger rum i Stockholm i december 2024.

Forskning om överlevnadsbeteenden

Forskningen Christian Broberger och hans kollegor arbetar med handlar om att förstå hur hjärnans så kallade neurala nätverk ger upphov till överlevnadsbeteenden. Vad är det som händer i huvudet när man till exempel blir arg och aggressiv? I den forskningen använder forskarna möss, vars hjärnor är organiserade på ett sätt som liknar människans.

Går det att förändra ett aggressivt beteende?

Hanmöss använder aggression för att bygga upp sociala hierarkier, det vill säga vem som bestämmer över vem i en grupp och vem som står lägst i rang. Ungefär en femtedel av mushannarna är aldrig aggressiva.

Går ett så grundläggande beteende att förändra? Eller är en individs personlighet huggen i sten?

Aktiverar och stänger av nervceller

Vi i publiken får se filmer på möss som möts i en smal korridor. De nosar på varandra, och efter en kort stund börjar den ena musen backa medan den andra trycker på. Den större musen vinner först över den mindre. Men när forskarna, genom en revolutionerande teknik som heter optogenetik, aktiverar en grupp nervceller som styr aggression i den mindre musen, och samtidigt stänger av dessa celler i den större musen, händer någonting. Resultatet blir det omvända. Nu är det den större musen som undergivet backar bakåt.

Det som överraskade forskarna var att två veckor senare var det fortfarande den mindre musen som hade övertaget, trots att det bara var för ett kort ögonblick som aktiviteten inne i hjärnorna ändrades. Det verkar som om de nya erfarenheterna har lett till en bestående förändring i mössens relation.

Djurförsök hjälper forskarna att förstå hur våldsamhet uppstår

Med sådana här experiment har Christian Broberger och hans forskarlag upptäckt nervceller i hjärnan som är nödvändiga för att utlösa aggressivitet. Nervcellerna finns i hypotalamus, ett område som styr många grundläggande drifter som hunger, aggression och sexlust. Forskningen är viktig för att förstå hur våldsamhet uppstår, varför den tar sig de uttryck den tar och vad som skulle kunna göras för att förhindra det.

Jobbar för att minska användningen av djur i forskningen

– Vår forskning styrs av 3R-principerna, säger Christian Broberger. Experimenten förfinas (refine) hela tiden för att minska det lidande som skulle kunna uppstå, och vi planerar alla våra försök för att använda så få djur som möjligt (reduce). Men det tredje r:et, replace, är svårt att få till. Vi är tvungna att använda djur eftersom vi måste ha tillgång till ett intakt nervsystem i en intakt kropp för att förstå hur hjärnans aktivitet ger upphov till beteenden. Sådan kunskap kan man inte få genom att använda datormodeller eller odlade celler.

Han betonar att det inte finns något värde med djurförsök i sig. Ingen forskare som håller på med djurförsök i dag skulle fortsätta med djurförsök om det gick att få likvärdiga forskningsresultat med djurfria metoder.

De djurfria metoderna utvecklas men i viss forskning behövs fortfarande djurförsök

– Jag tycker att vi på universiteten ska vara öppna med att vi gör djurförsök, inte smyga med det. Om vi inte är öppna lämnar vi fältet fritt för en massa spekulationer. Djurfria metoder blir hela tiden bättre, men vi måste vara tydliga med att det fortfarande finns många forskningsfrågor, och många sjukdomar, där de inte kan ge de svar vi behöver för att kunna hjälpa människor.