Skiftande åsikter om djurförsök är acceptabla eller inte
Det är oetiskt att inte göra djurförsök, för utan dem skulle vi inte ha några läkemedel. Så resonerar forskaren. Och veterinären började jobba med försöksdjur för att han kände att han gjorde mer nytta för djuren inom forskningen än inom andra områden.
Djur är kännande individer med rätt till sina egna liv, de finns inte till för oss människor att utnyttja för egen vinning, kontrar företrädare för Djurens Rätt.
Lidande för djur eller människor?
Djurens Rätt är Sveriges största djurrättsorganisation med ungefär 50 000 medlemmar. Organisationen grundades 1882 och djurförsök var dess första huvudfråga. Camilla Bergvall är ordförande sedan 2019. För henne är det självklart varför det inte är etiskt försvarbart att ha försöksdjur.
– Djur är kännande individer, och eftersom vi människor har förmåga till empati och därmed kan sätta oss in i andra varelsers lidande har vi en moralisk skyldighet att inte orsaka andra arter lidande om det inte är absolut nödvändigt, säger hon.
För om man verkligen kan slå fast att djurförsök räddar liv, och att samma resultat inte skulle nås utan djurförsök, då menar Camilla Bergvall att det kan finnas en viss acceptans för att använda försöksdjur:
– När ett djurförsök är absolut nödvändigt för att rädda liv, oavsett om det gäller människoliv eller icke-mänskliga djurs liv, är nödvändighetskriteriet uppfyllt och det kan vara etiskt försvarbart att genomföra försöken om nyttan överstiger lidandet. Men långsiktigt gäller det att vi hittar nya vägar framåt för en helt djurfri forskning.
Lars Ewaldsson är veterinär vid Göteborgs universitet och har jobbat med försöksdjur i decennier. Som försöksdjursveterinär är det hans uppgift att se till att djuren mår så bra som möjligt under försöken. Han ska också sätta stopp när lidandet blir för stort. Tidigare jobbade han som veterinär inom andra områden. Att han började arbeta med försöksdjur kom sig av att han kände att han kom till en miljö där han kunde göra större nytta för djuren.
– Medan vården av lantbruksdjur mest handlade om att säkra ekonomisk vinst, och de råd man ger till husdjursägare inte alltid följs, så har det man säger till forskarna effekt. Säger jag att försöket måste avbrytas är det sällan några upprörda känslor. En stor del av frustrationen jag kände på andra ställen slipper jag här, säger Lars Ewaldsson.
Oense om engagemanget när det gäller alternativa metoder
Camilla Bergvall tycker att det borde satsas mer resurser på att ta fram alternativa metoder till djurförsök.
– Det är också viktigt att skapa incitament för att validera de metoder som utvecklas. Detta är frågor för politiken, men det finns även saker som vetenskapssamhället kan göra. Det allra viktigaste är att driva på för en attitydförändring i frågan om djurförsök.
Den bilden delas bara delvis av Lars Ewaldsson som menar att det bland forskare inte finns något omfattande motstånd till alternativ till djurförsök.
– I realiteten är det så klart lättare att fortsätta att använda en metod som är beprövad och som man vet fungerar bra, men det finns ju alltid några som vågar, säger han.
Innan ett djurförsök påbörjas måste en ansökan om att få utföra försöket godkännas av en djurförsöksetisk nämnd där både forskare och djurrättsorganisationer är representerade. Det stora flertalet ansökningar som kommer in godkänns.
De etiska nämnderna
Djurens Rätt drev på införandet av de etiska nämnderna, men Camilla Bergvall är kritisk till systemet som det kom att utformas.
– Arbetet i nämnderna fungerar inte tillfredsställande. I princip alla ansökningar beviljas. Djurförsöksförespråkare menar ofta att det beror på att kvaliteten på ansökningarna är hög, men den bilden delar inte Djurens Rätt. Vi nominerade till nämnderna i många år, och även nu, när vi har valt att inte vara representerade i dem längre, tar vi del av en stor mängd ansökningar och beslut. Sanningen är att många ansökningar som godkänns inte ens är fullständiga och det finns också stora brister i den nytto- och skadeanalys som nämnderna ska göra. I princip framstår det i dagsläget som om varje litet vetenskapligt intresse rättfärdigar djurförsök.
Lars Ewaldsson ser en annan anledning till att majoriteten av ansökningarna godkänns.
– Det är ett gediget arbete bakom varje ansökan. Innan ärendet tas upp av nämnden ska det läsas igenom av en veterinär, det ska godkännas av föreståndaren för djuravdelningen och det ska gås igenom av en beredningsgrupp från den etiska nämnden.
Att det höga antalet godkända ansökningar beror på ett bra förarbete är en syn som delas av Rikard Holmdahl, professor i inflammationsforskning vid Karolinska Institutet.
– Det visar bara att forskare inte är djurplågare, utan har välmotiverade skäl till att göra djurförsök.
Patientorganisationer saknas i de etiska nämnderna
Rikard Holmdahl är i och för sig kritisk till de etiska nämnderna, men av andra anledningar än Djurens Rätt.
– I dag finns inte patientorganisationer representerade i nämnderna.
Det är konstigt eftersom det är patienterna som drar nytta av forskningens resultat, menar han. Han hävdar också att han skulle ha haft lättare att få pengar till sin forskning om han inte hade utfört djurförsök. Det finns specifika anslag att söka om man vill utveckla alternativa metoder, till exempel från EU. Men det finns inga anslag speciellt till djurförsök, och många fonder är, enligt Rikard Holmdahl, försiktiga med att ge pengar till djurförsök eftersom de är rädda för negativ publicitet.
Att han skulle ha något emot att byta till metoder som är mindre plågsamma för djuren avvisar Rikard Holmdahl bestämt. Han pekar på att hans grupp har varit med och utvecklat en djurmodell för mindre smärtsamma försök.
När det kommer till det etiska i att göra försök på djur har Rikard Holmdahl sin personliga uppfattning klar:
– Det är oetiskt att inte göra djurförsök. Gjorde vi inga djurförsök hade vi inga läkemedel, och då hade människor fått plågas i stället.
Mer måste satsas på 3R
Camilla Bergvall resonerar i andra banor:
– Det är inte en fråga om vi ska fasa ut djurförsök, utan när. Det framgår redan av EU:s lagstiftning att alla försök på levande djur ska ersättas och att medlemsstaterna, däribland Sverige, ska bidra till den utvecklingen.
Sedan det nuvarande djurförsöksdirektivet trädde i kraft 2013 har det inte hänt särskilt mycket på den här fronten, anser hon.
– Antalet djur som används i djurförsök har inte minskat nämnvärt.
Camilla Bergvall menar att de ekonomiska satsningar som i dag görs på den så kallade 3R-forskningen är långt ifrån tillräckliga.
– De pengar ett projekt maximalt kan få räcker knappt till att täcka en forskarlön. Det är klart att det inte leder till några verkliga effekter om man strävar efter att ersätta alla försök på levande djur.
Sedan inser Camilla Bergvall att den etiska diskussionen kring att hitta läkemedel och behandlingar mot allvarliga sjukdomar som cancer, diabetes, Parkinson, olika reumatiska sjukdomar, och så vidare, är svår. Hon ställer sig själv frågan hur länge vetenskapen skulle behöva arbeta ikapp om vi slutade med djurförsök tvärt.
– Djurens Rätt föreslår inte att vi ska sluta med alla djurförsök i dag, men vi ska intensifiera arbetet med att utveckla djurfria metoder som på längre sikt kan fasa ut de plågsamma djurförsöken.
https://djurforsok.info/1229.html
Vad är 3R?
3R är en internationell förkortning för orden replace (ersätta), reduce (minska) och refine (förfina), och alla som arbetar med försöksdjur inom EU ska arbeta efter den här principen: Så få djur som möjligt ska användas i forskningen och djurens välfärd ska vara i fokus.