Forskning på icke-däggdjur
Vissa djurförsök på däggdjur kan ersättas med försök på djur med mindre komplext nervsystem, till exempel insekter.
Undersökningar visar att många tycker att det är lättare att acceptera försök på till exempel bananflugor, zebrafiskar och rundmaskar än på däggdjur.
Det finns fler fördelar. De här djuren är billigare och lättare att sköta än däggdjur. De förökar sig också rikligare och mycket snabbare. Det har gjort dem populära, till exempel för genetiska studier.
Zebrafiskar. Foto: Karolinska Institutet
Zebrafisk – ger kunskap om människan
Experiment på zebrafiskar kan ge viktiga ledtrådar till hur vi fungerar. Genom att slå på och av enskilda gener hos ett fiskembryo kan forskarna se vad som förändras i utvecklingsprocessen, och sedan pröva om den kunskapen kan tillämpas på människor. På det här viset har man till exempel kunnat kartlägga hur ögats näthinna blir till. Zebrafisken har visat vilka gener det är som styr utvecklingen av stavar och tappar i våra ögon.
Bananflugor. Foto: Karin Söderlund-Leifler vid Linköpings universitet
Bananfluga – för genforskning
Bananflugor har länge använts i forskningssyfte och det har utvecklats många avancerade genetiska verktyg som kan användas för att förstå biologiska processer. Det finns likheter mellan flugorna och människor, till exempel när det handlar om hur proteiner veckas och hur celler tar hand om felaktiga proteiner.
Cellskada och celldöd är andra generella frågor. I bananfluga kan forskare ändra på gener på ett sätt som är omöjligt i organismer med mer komplext nervsystem, bland annat av etiska skäl.
Mikroskopbild på rundmaskar i olika storlekar. Bild från Carolina Wählby, Uppsala universitet.
Maskar – visar hur celler arbetar ihop
Rundmasken C. elegans är ett flercelligt djur, men ändå relativt enkelt. Dessutom är den genomskinlig, vilket gör det lätt att se vad som händer i den. Masken är omkring en millimeter lång och har 859 celler. Av dessa är 302 celler olika slags nervceller. Det begränsade antalet celler och det faktum att man kartlagt hela arvsanlaget hos masken gör det ganska lätt att se hur olika celler och funktioner arbetar ihop. Det gör man genom att döda en cell i taget och se vad som händer.
https://djurforsok.info/1081.html
