Forskning för att förebygga sjukdom

Att kunna förebygga sjukdomar redan innan de bryter ut är ett övergripande mål för medicinsk grundforskning. Det framhåller diabetesforskaren Holger Luthman som ser försök på djur, parallellt med studier på människor, som komplement till varandra.

– Djurförsöken ska vara etiskt riktiga och kunna ge kunskaper som inte går att få på annat sätt, säger Holger Luthman, diabetesforskare och professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för riskfaktorer kopplade till ämnesomsättningen. Typ 2-diabetes är huvudkomponenten och syndromet kan leda till hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Tillståndet ökar kraftigt i hela världen och är starkt kopplat till viktökning och att människor motionerar mindre.

– Tack vare parallella studier på människor och på djur, har vi till exempel kunnat koppla ihop vilka gener som har med tillväxten av insulinproducerande betaceller i bukspottkörteln att göra. Om dessa upptäckter sedan är en framkomlig väg för behandling vet vi inte. Men för att få reda på det måste vi utreda de molekylära mekanismer som ligger bakom tillväxten och då är vi hänvisade till djurstudier, säger Holger Luthman.

Livsstil och sjukdom

Kopplingen mellan livsstil och sjukdom blir allt tydligare. Men det betyder inte att alla människor automatiskt ändrar sina vanor. Det är speciellt påtagligt för sjukdomar kopplade till ämnesomsättningen, så kallade metabola sjukdomar. Holger Luthman menar att det behövs mer grundforskning för att komma åt problemet.

– Kan det finnas mekanismer i hjärnan som till exempel styr viljan att avstå från dålig mat eller behovet av att röra sig mer? Här kan man spekulera i om vi kan lära oss något av djurförsök, men jag är övertygad om att även på det här planet måste försök på djur gå parallellt med studier på människor, säger han.

Förebygga sjukdomar

För närvarande finns det djurmodeller för de flesta vanliga sjukdomssymptom. Det finns djurförsök som påvisar metabola sjukdomar, inflammations­sjukdomar, ångest och depression. Men inte för till exempel schizofreni. Det är svårare att skapa djurmodeller när man har att göra med högre hjärnfunktioner. Och hjärtinfarkt förekommer vanligen inte naturligt hos smådjur. Möss och råttor lever oftast inte länge nog för att utveckla tillstånd som kan leda till en infarkt.

Människor kommer alltid att bli sjuka, även om vi minskar alla riskfaktorer, men utveckling av sjukdom har mycket med tid att göra, poängterar Holger Luthman .

– Hittills har läkemedelsindustrins uppgift varit att ta fram läkemedel för de redan sjuka, medan grundforskningens huvuduppgift är att få fram så mycket kunskap att vi förstår hur man förebygger och försenar debuten av sjukdomar.

– Om vi vet vad som är farligt kan vi vidta vettiga åtgärder, inte bara med piller, utan också på ett bredare samhälleligt plan, säger Holger Luthman.