PET – spårar ämnen i kroppen

Vid PET, positron­emissions­tomografi, fästs ett radioaktivt spårämne vid en substans eller ett läkemedel som man vill studera. Detta sprutas sedan in i djuret. När djuret har sövts skickas det in i en PET-kamera som är en slags röntgenapparat. När undersökningen är klar får djuret oftast vakna igen. Stråldosen är liten och det radioaktiva ämnet försvinner snabbt ur kroppen.

Bilden är ett exempel på en PET-bild från mus. Djuret har fått en radioaktivt märkt spårsubstans och den röda färgen visar var i kroppen som de största mängderna av ämnet finns. Det är i njurarna och i en tumör på högra skuldran. Den diffusa gröna färgen visar att ämnet även finns i resten av kroppen, men i mycket lägre koncentration.

Lämplig teknik för läkemedelsutveckling

Genom att spåra och fotografera inuti kroppen på det här sättet går det snabbt att se om ett visst ämne binder till de organ som man vill påverka. Tekniken är därför mycket användbar vid läkemedelsutveckling. Genom att använda substanser som man i förväg vet binder till vissa celler går det också att använda tekniken för att diagnostisera, till exempel en tumör.

PET används också på människor.