Kalv (nötkreatur)

Kalven har en storlek som gör att den passar för forskning om transplantationskirurgi. Kalven har också använts inom forskningen för att ta fram hjärt-lungmaskiner (som används vid operationer) och dialysutrustning (som används vid njursjukdom).

De flesta djurförsök med kalv görs för djurens skull

Mest görs djurförsök på kalv för kalvars skull. Eller alla nötkreaturs skull. De är ju vanliga i livsmedelsproduktionen, och då handlar forskningen om att förbättra förhållandena för djuren.

Djurfria metoder kan ersätta kalvserum

1958 upptäckte en forskare i USA att kalvserum, som utvinns ur blodet från kalvfoster, kunde användas i näringslösningar för cellodlingar för att få cellerna att växa. Tidigare hade man försökt med andra typer av protein, från ägg bland annat, men misslyckats. Med tiden fick dock metoden för att ta fram kalvserum kritik för att vara oetisk. Ofödda kalvar (de plockas ut från dräktiga kor som gått till slakt) plågades på ett sätt som inte var acceptabelt.

I dag är det förbjudet att utvinna kalvserum i Sverige. Men kalvserum används ändå, främst importeras det från USA, Sydamerika, Australien och Nya Zeeland där produktionen av fetalt kalvserum är en del av en den kommersiella köttindustrin. 800 000 liter produceras i världen varje år. 1 500-3 000 liter importeras till Sverige. Siffran varierar något från år till år. År 2022 importerades 2 000 liter.

Det finns idag näringslösningar som är framställda på djurfri väg, och många forskare föredrar att använda dem, av etiska skäl men också vetenskapliga. Kan man till exempel använda mänskliga proteiner är resultaten från cellodlingarna mer relevanta för människor än när man använder proteiner från djur.