Logotyp Curie

Djurmodeller speglar komplexitet i sjukdom

Med djurmodeller för sjukdom går det att få fram information om sjukdomsprocesser och nya behandlingar. Men studierna innebär ibland att djuren måste bli mer eller mindre sjuka.

Modeller för de flesta sjukdomar

Ibland utvecklar djur samma sjukdomar som människor och de kan då användas som modeller i forskning om mänsklig sjukdom. Men de flesta sjukdomsmodeller som finns idag har bara något eller några enstaka symptom gemensamt med människans sjukdom. Det är inte heller så vanligt att djuren har utvecklat symptomen spontant.

Det finns olika sätt att göra djur sjuka. Det går till exempel att framkalla diabetes hos råttor och möss genom att ge djuren en substans som slår ut insulinproduktionen hos djuren. Med hjälp av kirurgi kan forskare gå in och snörpa åt en nerv. Då kan djuret användas som modell för nervsmärta.

Avspeglar komplexitet

Det går att få fram mycket information med hjälp av sjukdomsmodeller, men inte tillräckligt för att säkert kunna säga hur det ser ut hos människor. Sjukdomsmodeller som ligger nära människans sjukdomar är väldigt värdefulla eftersom de ofta avspeglar ett komplext tillstånd med många symptom.

– Men om man ska använda en sådan modell måste man vara mycket noga med att väga djurens eventuella lidande mot den information man kan erhålla, och i förväg bestämma hur pass sjuka man kan låta djuren bli. De flesta djurmodeller används för att studera avgränsade symptom, och då blir djuren sällan riktigt sjuka, säger Klas Abelson, assistant professor i försöks­djurs­vetenskap vid Köpenhamns universitet.

Problemet är då istället att det kan krävas ett större antal djur för att få en helhetsbild av sjukdomen.

Vissa sjukdomar svårare

Idag finns det modeller för de flesta sjukdomar.
– Men det är svårt att få fram bra modeller för vissa sjukdomar. För att studera psykiatriska sjukdomar hos djur måste man till exempel kunna tolka deras beteende vilket ofta är mycket svårt.

Det kommer också nya modeller hela tiden. Många av de moderna modellerna bygger på genteknik där man antingen slår ut eller sätter in gener hos djuren. Sådana modeller används bland annat för att studera immunförsvar och cancer.

Apor används ofta i studier av infektionssjukdomar eftersom de svarar på till exempel virus på ett sätt som liknar människans. Vi vill hellre använda mus som försöksdjur, men de har ett annat immunsystem och reagerar inte så ofta på virus eller bakterier som gör människor sjuka.

Nu försöker man ta fram sådana modeller som fungerar på gnagare.

https://djurforsok.info/830.html

Avbrytningspunkter

Innan ett djurförsök startar ska forskare och veterinär bestämma hur eventuell smärta ska utvärderas i försöket. Om en viss grad av smärta uppstår ska försöket avbrytas. Det kallas avbrytningspunkt.