Logotyp Curie

Djurförsök avgörande för säkra vacciner

Att ta fram ett vaccin är en mycket lång process med många steg av forskning och utveckling. I ett av de sista stegen i kedjan kan djurförsök på apor ingå innan vaccinet kan ges till människa.

Rhesusmakak i en bur, tränare i vit rock

Rhesusmakak tränar på att röra vid och följa efter ett föremål, varje individ har en egen färg. De kan själva välja om de vill komma ner i balkongdelen eller inte, de har öppen access till burar och voljärer. Foto: KMF, KI.

Får inte finnas risker för svåra biverkningar

Vacciner ska användas av friska människor för att förebygga sjukdom. Det ställer extremt höga krav på att de är säkra och inte ger allvarliga biverkningar.

– Jämför till exempel med ett läkemedel som ska ges till en person som har obotlig cancer. Där är kanske patienten beredd att ta fler risker. Men när det gäller vaccin får det inte finnas risker för svåra biverkningar för då skulle människor inte våga vaccinera sig, säger Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet.

Karin Loré bedriver själv vaccinforskning där djurförsök på apor ingår. Men innan ett vaccin testas på apor har det gått igenom en mycket lång process med många olika steg.

– Endast vacciner som är exceptionellt lovande i djurförsök på möss eller andra djurslag kan komma ifråga för djurförsök med apor. Det är extremt dyrt att testa något på apor och de etiska aspekterna är mycket viktiga och lagstiftningen är mycket strikt, så det är inte bara något man gör. Jag, tillsammans med en stor grupp vaccinutvecklare, planerar för djurförsöken ofta minst ett halvår i förväg.

Bred forskning om vaccin

Hon forskar ofta på uppdrag av företag eller organisationer som utvecklar vaccin. Det handlar om bred immunologisk forskning där målet är att förstå hur vaccinerna fungerar, vilket immunsvar de ger, vilka antikroppar som bildas och hur många antikroppar. Är det immunsystemets B-celler eller T-celler som aktiveras och finns immunsvaret kvar efter ett par månader eller ett år? Karin Loré har studerat många olika vaccin, allt från malaria-, hiv- och rabiesvaccin till vacciner mot covid-19 och influensa.

När man tar fram ett vaccin är det väldigt viktigt att hitta rätt dos.

Men själva djurförsöken utför hon inte själv. Det är bara veterinär eller särskilt tränad personal som får hantera aporna och ge dem vaccinet. Däremot kan hon eller medlemmar i forskargruppen sitta med bredvid och se på och föra protokoll och tillföra ett extra lager av kontroll av att rätt apa får rätt vaccin och rätt dos. Denna typ av studier utförs med extrem noggrannhet, menar Karin Loré.

– Vi jobbar nära personalen i djurhuset och jag ser att aporna har ett bra liv där. De är energiska, sociala och känner igen personalen, de har en egen personlig tränare och får alltid vara i grupp med andra apor som de trivs tillsammans med. De får leksaker som byts ut dagligen. De leker i badtunnor varje vecka. Jag tycker jättemycket om djur och har egna djur så för mig är det viktigt att se att aporna mår bra och har ett aktivt liv, berättar hon.

Immunförsvar liknar människans

Det finns många anledningar till att göra vaccinförsök just på apor, menar Karin Loré. Apors immunförsvar är nästan exakt som människors, med samma typ av celler och proteiner som sitter på cellerna. Apor är inte inavlade på samma sätt som andra laboratoriedjur utan har en stor genetisk spridning.

Det innebär att deras immunförsvar kommer att svara på vaccinet på samma sätt som hos människor, vilket helt enkelt är på olika sätt mellan individer. En annan viktig aspekt är att apor lever länge och därför går det att följa effekten av ett vaccin även efter ett år eller mer.

– När man tar fram ett vaccin är det väldigt viktigt att hitta rätt dos. Vi vill inte ge mer vaccin än vad som behövs för det kan ge biverkningar. Under coronapandemin har vi ju också sett hur viktigt det är att använda så lite vaccin som möjligt för att det ska räcka till att vaccinerna så många som möjligt. När det gäller att hitta rätt dos är apor mycket mer lämpliga än möss. Aporna är större och har en anatomi som påminner om människans vilket gör det lättare att forska om dos och hur vaccinet sprider sig i kroppen.

Hur vaccinet ges

Människor får i många fall vaccin som en spruta i en muskel i överarmen eller i låret. Så kan man även ge apor vaccin medan det inte är möjligt eller tillåtet att ge vaccin på det sättet hos möss. Mössen har för små muskler och det skulle göra det smärtsamt.

– Apor har många egenskaper som gör dem viktiga som försöksdjur för vacciner. Men mössen är helt essentiella för att utforska de tidigare stegen.

Även iller är ett viktigt djurslag vid utveckling av vaccin och används till exempel vid försök med influensavaccin. Men när det gäller covid-19 är djurförsök på apor viktiga. De kan smittas av coronaviruset SARS-CoV-2, men enligt Karin Loré blir de inte lika sjuka som människor och har också en kortare sjukdomstid.

Men forskarna utsätter ändå inte aporna för smittan om det inte behövs. Vaccinstudierna visar om det bildas tillräckligt många antikroppar och av tillräckligt god kvalitet. Och med den informationen går det att gå vidare till försök på människor.

https://djurforsok.info/1015.html