Vad tycker stiftelsen Forska utan djurförsök?

Forska utan djurförsök arbetar för att djurförsök ska ersättas med metoder där djur inte används. Stiftelsen delar varje år ut flera miljoner kronor i forskningsanslag till forskare som utvecklar djurfria metoder.

Bok lanserade nya idéer om forskning

1959 gav de brittiska forskarna William Russel och Rex Burch ut boken The Principles of Humane Experimental Techniques. I den visade de hur djurförsöksverksamheten i deras ögon kunde förbättras ur både djurförsöks- och forskningssynpunkt. De lanserade idéer om andra sätt som forskare skulle kunna arbeta på.

Det var i den här boken som begreppet 3R lanserades, 3R som betyder refine, reduce, replace. Med det menade Russel och Burch att djurförsök i så stor utsträckning som möjligt skulle ersättas (replace) med andra metoder. De försök som återstod skulle planeras så att inte så många djur behövdes (reduce) och metoderna skulle också förfinas (refine) så att lidandet blev så litet som möjligt.

I dag är 3R ett vedertaget begrepp, det vill säga ett begrepp som är allmänt känt och accepterat. Många länder har så kallade 3R-center, även Sverige. Det som finns här invigdes 2017.

– Men när Russels och Burches bok kom ut var intresset inte stort alls, berättar Karin Gabrielson Morton som har titeln senior sakkunnig på Forska utan djurförsök.

Varken den brittiska staten eller det brittiska forskarsamhället var inriktade på att minska antalet djurförsök. Då inrättade djurförsöksmotståndarna i Storbritannien en stiftelse som skulle kunna dela ut pengar till 3R-anknuten forskning. I Sverige och andra länder inspirerades likatänkande människor av detta. Här bildade Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, som i dag heter Djurens Rätt, Nordiska samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök, som i dag heter Forska utan djurförsök.

Ger bidrag till forskare som utvecklar djurfria metoder

I början fanns det väldigt lite pengar i den svenska stiftelsen och därmed heller inte några forskningsanslag att fördela. Först 1971 kunde 41 500 kronor delas ut till ett antal forskare.

Genom arv och donationer har stiftelsen kunnat dela ut allt högre forskningsanslag genom åren. Numera söker 30-40 projekt bidrag varje år, och 4-5 miljoner kronor fördelas mellan olika forskare lika ofta.

Exempel på forskning som Forska utan djurförsök gett stöd till:

• 2022 fick forskare vid universitetet i Göteborgs pengar för att kunna utveckla läkemedel mot virus i luftvägarna utan att använda djur i sin forskning. I stället använder de luftvägsceller som odlats fram från människa.
• Samma år kunde forskare vid Lunds universitet ta emot anslag för att de studerar hur HIV-infektioner utvecklas genom att använda vävnad från människor i stället för att se hur sjukdomen utvecklas hos apor och möss.
• På Linköpings universitet finns forskare som arbetar med att utveckla datormodeller som minskar behovet av djurförsök. Den sortens forskning har också finansierats med hjälp av Forska utan djurförsök.

Inställningen till djurfria metoder har ändrats med tiden

– Vi har stadgar som mycket tydligt talar om vad vårt syfte är, säger Karin Gabrielson Morton. Vårt syfte är dels att stödja forskning där djurförsök inte används, dels att stödja forskning som kan leda till att djurförsök, och särskilt plågsamma djurförsök, fasas ut. Många projekt har kommit igång tack vare vårt stöd, det vill säga vi har varit först med att finansiera dem, men sedan har forskarna fått mer pengar från andra finansiärer. Många nya, avancerade djurförsöksfria metoder har utvecklats.

Anledningen till detta, menar Karin Gabrielson Morton, är att inställningen rent allmänt till djurfria försöksmetoder har förändrats:

När jag började arbeta för Forska utan djurförsök på 90-talet sågs till exempel cellmodeller som någonting sämre. Så är det verkligen inte i dag. Ingen förespråkar numera djurförsök för djurförsökens skull. De tar tid att genomföra och kostar mycket pengar. Kan man få fram likvärdiga resultat med andra metoder tycker alla att det är bättre.