Vad kan du om djurförsök?

NEJ. Då bryter man mot lagen. Om en djurfri metod finns som kan ge likvärdiga resultat som ett djurförsök så måste den djurfria metoden användas.

Alternativa metoder till djurförsök beskrivs här

JA. Av tradition görs många tester ofta genom djurförsök, men idag går utvecklingen snabbt framåt mot nya alternativa metoder. Både i Sverige och i världen forskar man på att ta fram metoder som ersätter, förbättrar och minskar antalet djurförsök. Man brukar tala om ”de tre R:en”, efter engelskans: refine (förbättra), reduce (minska) och replace (ersätta).

Principen 3R beskrivs här

JA. I Sverige används omkring 300 000 försöksdjur om året. De flesta är fiskar, råttor och möss.

Vilka djurslag som används kan du läsa mer om här

NEJ. De djur som används inom forskningen i laboratorier måste vara destinationsuppfödda, det betyder att de är uppfödda för forskningsändamål. Forskaren måste också motivera varför hon eller han väljer en viss djurart i försöken. En ansökan skickas till den djurförsöksetiska nämnden som beslutar vilka försök som får genomföras.

Så väljer forskarna djur

NEJ. I Sverige är kosmetikatester på djur förbjudna sedan 2004. Sedan 11 mars 2009 är sminktester på djur förbjudna inom hela EU. Förbudet innebär ett stopp både mot själva testerna samt mot att sälja djurtestat smink inom EU.

Lagar och regler för verksamhet med djurförsök

JA. Läkemedel måste testas i djurförsök innan det testas i människa för att fånga upp oförutsägbara effekter. En läkemedelsskandal på 60-talet, då fosterskador inte upptäcktes i råtta, men senare i kanin, bidrog till hårdare lagstiftning och numera krävs djurförsök i två djurarter.

Lagar och regler för verksamhet med djurförsök

JA. Genom att till exempel studera grislungor kan forskare förstå sjukdomsförloppet vid cystisk fibros bättre. I förlängningen kan det leda till att patienter får snabbare behandling av symptomen.

Information om vilka djur som används och varför

JA. Fiskarna står för 90 procent, möss 4 procent och råttor knappt 1 procent. Den stora andelen fiskar beror på att provfiske räknas som djurförsök i Sverige. I den europeiska definitionen av försöksdjur räknas inte provfiske och märkning av fisk in.

Definitioner av djurförsök i Sverige jämfört med EU

NEJ. Forskare är skyldiga att minska djurens smärta i försöken. Forskning på djur som har ont kan dessutom ge felaktiga resultat. Smärtlindring i samband med djurförsök har blivit en alltmer naturlig del av forskningen. Enligt svensk lag får djur som används i forskning inte utsättas för smärta om inte en djurförsöksetisk nämnd gett sitt tillstånd för detta.

Hur vet man om djuren har ont?

NEJ. Forskningens resultat kommer inte bara människan till del, en stor del av forskningen är till för att djuren ska må bättre och för att vi ska lära oss mer om deras beteende och hur vi ska ta hand om dem. Djuren behöver också vacciner och läkemedel, och för att utveckla det kan djuren behöva ingå i läkemedelsstudier. För att skydda vilda, hotade arter behövs det forskning. På så sätt kan vi få mer kunskap om hur djuren lever och hur olika miljöfaktorer påverkar dem.

Läs mer om forskningen som sker för djurens välfärd här

NEJ. Det är förbjudet enligt lag att genomföra djurförsök i Sverige utan att dessa har granskats och godkänts i förväg. Landets djurförsöksetiska nämnder har till uppgift att väga nyttan av försöken mot lidande för djuren. Fjorton ordinarie ledamöter i nämnden har ansvaret för att väga dessa djurs lidande mot nyttan av försöken.

Så funkar de djurförsöksetiska nämnderna